Kort om påsk

Påsken är samtidigt den kristna kyrkans äldsta högtid. När budskapet om att Jesus uppstått ur sin grav och visat sig för sina lärjungar spreds i Jerusalem började man fira detta, varje söndag. Ungefär år 100 började man fira den kristna påsken så som kyrkan fortfarande gör.

Många skaffar ett påskris, några grenar av björk som sedan pryds med fjädrar i olika färger och andra sorters påskpynt. Idag är det en fin dekoration men förr i tiden var det faktiskt meningen att man skulle piska varandra med det där riset, som påminnelse om Jesu lidande.

Skärtorsdagen i påskveckan är för kyrkan en reningsdag, skär betyder ren. Kyrkan firar minnet av den första nattvarden, då Jesus tvättade sina lärjungars fötter. Det är också den dag när häxorna enligt folktron ska fara till Blåkulla.  

Påskeldarna, som mest tänds i västra Sverige tänkte man sig också var ett sätt att skrämma bort det oönskade onda.

Att måla ägg i olika färger är en gammal kristen sed. Ägget är en symbol för pånyttfödelse - alltså påskens kristna tema. Förr gav man bort riktiga dekorerade ägg. Idag ger vi i stället bort ägg av papp eller plast, fyllda med godis och kanske en liten present. Varför äter vi då så mycket ägg vid påsk? Jo, den sex veckor långa fastan som tar slut vid påsk råkar sammanfalla med den period då hönorna värper som mest. Eftersom all mat som innehöll ägg förr var förbjuden under fastan hade man ett stort lager av ägg till påsken.  

Traditionen med en påskhare istället för en påsktupp kommer från Tyskland som så många av våra andra helgtraditioner. Påskharen kom med de speciella påskäggen och det var också påskharen som gömde dem på olika listiga ställen. (liten bild på påskhare)

Så här firar vi ju fortfarande, en blandning av gammalt och nytt, av kristen tro, folkliga seder och de egna traditionerna inom familjen. Påsken blir ofta också startskottet för våren. Äntligen är vintern slut och i våra påskpyntade hem finns också de gula blommorna på plats.