Sörj med hopp
Den kristna tron ger oss ett hopp om att inte döden är slutet. Det står tydligt i Bibeln, på många ställen, bland annat i 1 Thessalonikerbrevet 4:13:
”... vi vill att ni skall veta hur det går med dem som avlider, så att ni inte behöver sörja som de andra, de som inte har något hopp.”
Vi ska självklart sörja, det gör man när någon lämnar en, men vi ska sörja med hopp. Det hoppet handlar om att, som det står i Jesaja 26:19, ”Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över skuggornas land.”
Vi uppstår tack vare Jesus
Vi kommer att uppstå till ett nytt liv. Vi vet inte mycket om detaljerna, men vi vet att det blir ett liv ”till härlighet”. Så här står det i Filipperbrevet 3:20-21:
”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig.”
Det är genom Jesu liv och död som vi får tillgång till Guds härlighet, inte genom något vi själva har gjort.
Vi behöver inte vara rädda
Det är omöjligt att veta vad som händer efter döden, eftersom ingen av oss har varit död. Men Bibeln lär oss ändå att inte vara rädda. I psalm 23:4 står det:
”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och stav gör mig trygg.”
I Bibeln finns också något som kan vara skrämmande, nämligen berättelser om att Gud ska döma oss. Det står bland annat i Johannesevangeliet 5:28-29:
”Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen.”
Men vi har skäl att tro att Gud är en domare som är nådefull och mild mot den som ångrar sig. Det var en av de sakerna som hände när Jesus kom till världen, att vi blev räddade från vår egen och andras ondska. Han dog för att vi skulle få liv. Det beskrivs så här i Josua 23:14:
”Själv går jag nu den väg allt levande måste vandra. Av hela ert hjärta och med hela er själ har ni erfarit att ingenting har uteblivit av allt det goda som Herren, er Gud, lovat er. Allt har gått i uppfyllelse, ingenting har uteblivit.”
Och detta lär vi också i Lukasevangeliet 20:36:
”De kan ju inte mera dö, de är som änglar, och de är Guds söner, eftersom de har fått uppstå.”
Döden ska inte finnas mer
Så ska vi då få finnas i himlen hos Gud, i evig glädje och evigt liv? Det är svårt att föreställa sig och svårt att beskriva. Bibeln säger i Johannesevangeliet 14:2-3 att ”I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är.”
Gud har lovat att vi inte ska uppleva död, sorg och plåga hos honom. Läs i Uppenbarelseboken 21:4:
”... och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.”
Charlotte Frycklund, präst