Inventarier
Kyrkan har ett stort antal intressanta och kulturhistoriskt värdefulla inventarier, bland annat det ursprungliga altaret och den ursprungliga dopfunten.
Nattvardskalk och patén liksom predikstol är från 1600 En del äldre inventarier tillhörande Fjelie kyrka har deponerats till andra verksamheter. Ett processions-krucifix från 1100-talet finns i Berga kyrka i Bjärred. En skulptur av ek från 1400-talets första hälft och en akvamanil av brons (ett kärl för rituell tvagning) från 1200-talet finns på Historiska museet i Lund. Skulpturen har på ett fint sätt ersatts av en kopia tillverkad av konstnären Mårten Hultenberg.
Dopfunten.
Dopfunten av Höörsandsten dateras till 1100- talets andra hälft. Dopfunten utgör en enklare variant av Dalby kyrkas dopfunt men är i flera avseenden även lik oxiegruppens funtar, liksom Saxtorps. Skälvum kyrka i Västergötland har liknande proportioner med Fjelie kyrka och dess funt har även betydande likheter med Fjelies. Den ursprungliga foten är förlorad
Funten är ornerad med en rundbågsarkad i vars första fält ses Johannes döparen, klädd i kort kåpa och med en bok i handen. I det andra ses Kristus stå i Jordans vatten, vilket reser sig upp omkring hans midja, och lyfter sina händer till bön. Över honom finns en duva. I det tredje fältet står en tjänande ängel med en duk och i det fjärde en person, som mot Jesus framsträcker ett kors. Det femte fältet har ett romanskt träd. I det sjätte syns Jesus stående på ett berg med korset över sin högra skuldra.
Framför honom i nästa fält ser vi frestaren med fågelfötter och ett ohyggligt huvud bjuda Jesus att förvandla de för honom på en upphöjning framlagda stenarna till bröd. I det åttonde fältet finns ett romanskt träd. Inskription på ovansidan lyder: (Den i funten pånyttfödda människans syndaband lösas. Med Christus skall den uppstå, som blifvit nedsänkt i densamma). På funtens överkant syns ochså stenhuggarmärken. Skålen har kittelformig urholkning och uttömningshål. I funten sitter en medeltida dopfuntskittel, utförd i koppar med två små öron som utgår från kittelns övre kant och därefter går inåt och nedåt i kitteln och fastnitats där. På kitteln finns spår av sot.
Huvudaltare.
Huvudaltaret i absiden är kyrkans ursprungliga från 1100-talet. I altarets östra sida finns en nisch i vilken det inpassats ett träskåp. Invändigt är skåpet bemålat med stjärnor på blå botten. Sidoaltare fanns förr i alla kyrkor. Dessa var ofta dedicerade till helgon som Mariaaltare och dylikt. I långhuset finns ett sidoaltare i söder och ett i norr bestående av sandstens-kvadrar med skråkant.
Bänkinredning.
I långhuset och i den södra korsarmen finns fasta, slutna bänkkvarter. Bänkarna är ursprungligen från 1700-talet men har byggts om och försetts med nya sitsar och ryggstöd i samband med restaureringen på 1940-talet. Endast gavlarna återstår alltså från de ursprungliga 1700-tals bänkarna.
Längst fram i långhusets södra bänkkvarter finns en kyrkvärdsbänk, enligt inskuren inskription från den danska tiden år 1589.
Klockarbänk.
I kyrkan frame vs dopfunten finns en klockarebänk av trä med högt ryggstöd, smal sits och profilerade sidoflyglar. Bänken är marmoreringsmålad i blågrå kulör.
Kyrkan har två altaruppsatser.
1. Altaruppsats från år 1638 m ed förgylld text i ett svart fält. Den centralt placerade oljemålningen, föreställande Getsemane, flankeras av pelare med kvinnliga hermer, band och druvklasar. Altaruppsatsen är placerad i den södra korsarmen, mot dess södra vägg.
2. Altaruppsats av polykromt trä med profilerade pilastrar som bär ett profilerat överstycke. Detta krönts av ett skulpterat ansikte som flankeras av spiror. Tavlan föreställer Maria med Jesusbarnet och en biskop samt en folksamling. Över dessa ses Gud omgiven av änglar. Altaruppsatsen sitter på den norra väggen i tornets bottenvåning. Denna uppsats är från 1777.
Orgel.
Orgeln är byggd av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund år 1944. Den har 22 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Astronomiskt ur.
Det astronomiska uret på södra väggen är konstruerat av Prosten Arendt efter förlagan i Lunds domkyrka.. Uret fick sin placering vid renoveringen på 1940 talet.
Ljuskronor.
En Ljuskrona av mässing från 1600-talet hänger i koret.
En ljuskrona av mässing, från 1700-talet hänger i södra korsarmen.
De övriga är ljuskronorna är nya från 1900 talet
Kyrkklockor.
Kyrkan har tre klockor en lillklocka av malm från år 1763, och två moderna klockor gjutna på 1900 talet
Kista.
Kista av järn med lock, på vilket det finns ett myntinkast som i sin tur är försett med ett lock. I sidorna finns stora handtag ochpå framsidan låses locket med två stora hänglås. M ed ett sådant system med flera olika lås såg man till att ingen kunde öppna kistan på egen hand. Ofta hade prästen en nyckel och wtt par kyrkvärdar den andra. Kistan står i dert rum som kallas kyrkorådsrummet.
Skåp
1. Ett skåp av trä från 1500-talets slut målat i blekt grönt och gult. (Ovanpå skåpet står en modell av Fjelie kyrka från år 1950 i en glasmonter. Skåpet är översållat med inkarvade initialer, troligen av olika kyrkvärdar.
2. Arkivskåp av trä från 1700-talet i ljusblå och gul kulör. FJELIE Kyrkas och Pastorats archiv.
3. Ett par textilskåpsdörrar uppsattes år 1779 som avskärmning mellan huvudaltaret och en liten sakristia. i den ena dörren finns ett kikhål. Dessa användes förr av prästen för att titta till församlingen innan högmässan startade. Textilskåpet finns i sakristian och innehåller kyrkans textilier
På kyrkvinden finns en straffstock med texten "ungdomen till tukt och varnagel"
