Everlövs romanska kyrka är uppförd av gråsten. Den rymmer spår från stavkyrkan av trä som den ersatte under 1100-talets andra hälft. När kristendomen spreds på 900- och 1000-talen byggdes kyrkorna av trä. Upprättstående träplank eller kluvna stockar nedstuckna i jorden tjänade som väggar. Träbyggnader krävde ständigt underhåll med murknande bräder och brandrisken var hög, så när förutsättningarna så småningom fanns för att ersätta träkyrkorna med stenbyggnader gjordes detta över hela Skåne. I samband med en restaurering på 1950-talet upptäcktes avtryck efter två plankor från stavkyrkan i putsen på kyrkans vind, i gluggen mellan långhusmur och kor.
Portalen i söder är vackert huggen av röd sandsten. Sannolikt var den dekorerad med en djurrelief i bågfältet över öppningen. Den ursprungliga järnbeslagna ekdörren är uppställd i vapenhuset sedan 1915. När den tillverkades på 1100-talet var det en brytningstid mellan heden- och kristendom. Dekorationen består därför av en blandad symbolik med solringar, ett solkors, stiliserade skepp med kors och liljor. Solens betydelse kunde inte överskattas - man var helt beroende av god skörd för sitt uppehälle. Innanför porten möttes den medeltida kyrkobesökaren av en interiör höljd i dunkel med endast några få och små fönster - som ljusgluggar, placerade högt uppe under taket. Men under mässan lystes kyrkorummet upp av det varma ljuset från oljelampor och vaxljus. Förutom altaret i korabsiden, dolt bakom ett skrank dit endast prästerna hade tillgång, stod ofta två sidoaltare på ömse sidor om triumfbågen. Sydaltaret, helgat åt kyrkans skyddshelgon, är delvis bevarat under predikstolen. På norra sidan fanns ett Maria altare vid nischen där dopet äger rum idag.
Stigluckan bildade under medeltiden en symbolisk övergång, där kyrkobesökaren lämnar det världsliga för kyrkogårdens vigda jord. I början av 1890-talet var den i dåligt skick och stod dessutom "mitt i kyrkogården". Kyrkorådet ville inte bekosta en restaurering, men kyrkoherde Pihlstrand motsatte sig en rivning. Han skrev bland annat brev till "Kongl. Vitterhets-, historie- och Antiqvitets-Akademien" (1892): "Min kunskap i dylika ting är liten och jag har endast inom några delar af Skåne, Småland och Blekinge företagit resor, så att jag kan taga fel, då jag påstår, att porten är genom sin ålder värd att bevara, genom sitt utseende förtjänt af att i repareradt skick kallas en prydnad, för hvilken kyrkogård som helst och att den är, så vidt jag vet, ensam i sitt slag." Kyrkoherdens engagemang var säkert avgörande för att den medeltida och idag ovanliga stigluckan "överlevde" 1800-talet. Däremot saknas ett välbevarat 1200-talstriumfkrucifix, snidat av ek. Det deponerades på Lunds universitets historiska museum. Till Historiska museet i Stockholm överlämnades 1881 en liten gotisk "kollektlåda" av trä med skulpturer av Gud med kungakrona sittande på en tron och Jesus som barn, stående vid hans högra sida.
.jpg?DoProcessing=&w=800)