De vill så ett frö hos alla kyrkor i Boden

FN:s nyckelkonferens för biologisk mångfald, COP15, gick av stapeln i mitten av december 2022 i Montreal, Kanada. Där satte man upp nya mål som eftersträvar att stoppa den alarmerande förstörelsen av naturmiljöer viktiga för arters överlevnad som är ett resultat av mänsklig aktivitet. Ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald antogs. Detta kommer i sin tur att vägleda åtgärder över hela världen fram till 2030, för att bevara och skydda våra naturresurser.

I Matteuskyrkan går man från ord till handling med projektet Mångfaldens trädgård. Blommorna vid altaret i Matteuskyrkan kommer i framtiden att vara egenodlade. Diakoniassistent Stig Sörlin som är primusmotor bakom projektet berättar. 
– Såklart, under säsong så ska vi vara självförsörjande, men också i så hög utsträckning som möjligt under vintern. Det finns arter som kan torkas och användas under hela året. Man kan också använda rätt mycket direkt från vår natur under vintermånaderna.

Stig är själv utbildad biolog och kan ämnet på sina fem fingrar. Även församlingspedagog Carina Westbrandt är involverad i projektet i Matteuskyrkan, och hon går nu i vår en utbildning i ämnet, ”Odlarglädje och skapelsekärlek” på Helsjöns folkhögskola utanför Göteborg. Hennes erfarenhet från denna distansutbildning kommer därmed också att kunna användas vidare i kyrkans arbete för biologisk mångfald. Carina nämner intressanta planer på att sprida idéerna vidare till andra kyrkor i Boden. Målet är en grupp med representanter från pastoratets alla kyrkor. Och att sprida tankarna vidare till kommande generationer. Carina Westbrandt, som jobbar med barn och ungdomar ser det som naturligt att få in mångfaldens trädgård i den verksamheten.

Stig Sörlin har en smittande personlighet. Äktheten i hans engagemang för dessa frågor går inte att ta miste på, och det syns och hörs tydligt hur miljökämpen Stig inspirerat Carina Westbrandt och de övriga deltagarna i projektet – som även de har ett brinnande trädgårds- och biologiskt mångfaldsintresse - till reella förändringar i sina egna trädgårdar.

Tanken med Mångfaldens trädgård är inte att det ska vara ett projekt som avslutas efter en viss tid. Förändringarna i utemiljön vid Matteuskyrkan är permanenta, och inte något tillfälligt. Arbetsdagar genomförs både på våren och hösten. De frivilliga männen i verksamhetsgruppen Grabbhörnan hjälper gärna till. En bod med redskap finns för uteprojekt. Vaktmästarna är vanligtvis snabba på att plocka bort komposthögar men nu ska man prata med dem så att de får vara kvar året om. Och även på Skogskyrkogården finns det numera planer på att anamma mångfaldens trädgårds tankesätt vid skötseln av grönytorna.

På träffarna får deltagarna lära sig både praktiskt och teoretiskt arbete. Man möts en gång i månaden och inleder alltid med en gemensam måltid och avslutar med en andakt. Att delta är gratis och kyrkan står för allt material. De har exempelvis redan hunnit plantera krokuslökar, som kommer synas till våren. En biotopkarta över kyrkans grönområde runt kyrkobyggnaden har tagits fram. Planer inför våren är att tillverka holkar för fåglar, insekter och fladdermöss, odlingskragar och en kompost. Fågel- och fladdermusarter man hoppas locka är stare, rödstjärt, flugsnappare, sädesärla och nordlig fladdermus.

Flera glada deltagare släntrar in och låter sig väl smakas av tacopaj och sallad. Nästa år vid den här tidpunkten kanske maten man bjuder på innehåller egenodlade grönsaker. Deltagarna delar entusiastiskt med sig av hur de jobbar med mångfaldens trädgård i sina egna trädgårdar. Ann Carlberg berättar om den blomsteräng hon anlagt i en del av sin trädgård. 
– Min man blev så glad då det blev mindre gräs att klippa. Det är bara att välja ut en yta och sluta klippa gräset där. 
Förutom att anlägga en äng vill Ann också tipsa om att aldrig använda sig av kemikalier i trädgården. 
- Man kan gott vara lat och duktig på samma gång.
Hon berättar vidare att en biolog varit och tittat på ängen och gett den högsta betyg. Där finns inga invasiva arter, och många olika slags insekter varav flera pollinerare trivs bra. En annan deltagare berättar hur han börjat odla potatis till sina barnbarn.

Text: Johan E Skoglund