I en gammal kär psalm ur psalmboken sjunger vi: ”Härlig är jorden, härlig är Guds himmel, skön är själarnas pilgrimsgång.” (Sv.Ps. 297). Det är en fantastisk psalm på många sätt, en psalm som talar om inte bara himmelens utan också om jordens härlighet. Också erfarenheter vi gör här på jorden – inte minst så här års – kan ge oss en försmak av himlen!
Bilden av att vara på vandring är en god bild för livet. Vi är alla på vandring: någonstans kommer vi ifrån, någonstans är vi på väg! Också Bibeln och vår kristna tro talar om livet som en vandring. Ja, Guds ord, som möter oss i Bibeln, talar om en väg, ja om Vägen med stort V, och denna väg stavas Jesus. Det är genom att vandra i Jesu efterföljd som vårt liv får ett tydligt mål och en tydlig mening. Så är varje kristen också en pilgrim, på väg mot det himmelska målet. Alla är välkomna med på denna fantastiska vandring. Jesus kallar, själv, eller genom sina lärjungar: ”Följ med och se!” (Joh 1:39)
Själv har jag just fått förmånen att besöka det Heliga Landet. Det var en fantastisk resa som satt djupa avtryck i mig. Tillsammans med min kära hustru Ida och and-ra bröder och systrar i Kristus har jag fått uppleva så mycket som berikat och stärkt tron!
På alla de platser med biblisk anknytning som vi besökte läste vi det/de ställen ur Skriften som hade med denna plats att göra. Över det som lästs höll sedan vår reseledare och kaplan Owe Johansson (kyrkoherde i Kinna) en liten utläggning och så sjöng vi psalmer och bad tillsammans. Bland det som jag upplevde gjorde allra starkast intryck på mig var att få vandra i trakterna längs Gennesarets sjö och att med den gamla tempelplatsen i Jerusalem i förgrunden få gå ner för Olivberget och stanna för bön och eftertanke i Getsemane. Här, liksom på fler platser (som i Betlehem, Nasaret och Gravkyrkan), kom Jesu jordiska livshistoria så nära. Tänk: här har han fötts, vuxit upp, vandrat, undervisat, gjort under, skrattat, gråtit, ätit, bett, lidit, dött och uppstått! Och det blir på dessa platser – trots att mycket har hänt och förändrats sen Jesu tid – så tydligt att det inte är några ”skickligt hopdiktade sagor” som apostlarna skrivit ner och förmedlat till oss (2 Pet 1:16). Nej, de fysiska, konkreta, platserna vittnar för oss om evangeliets sanning! Det var här, för ca 2000 år sedan, det hände!
Att efter denna händelserika vecka i det Heliga Landet skiljas från sitt resesällskap kändes tråkigt. Att nu till sommaren, efter tre år, skiljas från er i Bollebygds församling känns förstås än mer vemodigt. Men så är livet här på jorden, fullt av möten och nya bekantskaper men också av uppbrott och avsked. Ni skall veta att jag är så tacksam för de år jag fått här. Den kärlek och omsorg som jag mött i Bollebygds församling vittnar om att Herren lever! Vi får inte glömma att vi som kyrka är lemmar i hans kropp: vi är Kristi händer och fötter på jorden! Som en liten hälsning och påminnelse vill jag därför skicka med er följande ord ur Skriften: ”Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom.” (1 Joh 4:16)
Nu fortsätter er och min, ja allas vår pilgrimsvand- ring, och nu närmast väntar en förhoppningsvis härlig sommar! Om våra vägar korsas: väl mött då! Om inte, ja oavsett, är detta min bön: Må din väg gå dig till mötes, och må vinden vara din vän, och må regnet vattna själens jord. Och tills vi möts igen, må Gud hålla, hålla dig i sin hand. (Sv.Ps. 730)
Varma hälsningar
Johannes Olenius, präst i Bollebygds församling