Det som framför allt fångar ens ögon när man träder in i församlingshusets
stora sal är den bildväv som pryder fondväggen.
Bildsviten, som består av åtta olika tavlor förbundna med varandra av
segerstalöparen och krönta av det gamla sockensigillet,
vävdes 1977-78 av textilkonstnärinnan Viveka Lindberg, Delsbo.
Konstverket åskådliggör viktiga drag i Segerstas historia och varje par tavlor
symboliserar en årstid, med vintern längst ner.
Foto: carina Falk Norgren
Vi börjar nerifrån
Tavla 1, till vänster i bilden
Förkunnelsen om "Vite Krist" driver Oden på flykt från ett brinnande hednatempel. Trakten kring Ljusnans nedre dalgång var hedendomens starkaste fästen i Hälsingland och bjöd kristendomen hårt motstånd.
Tavla 2
S:t Staffan predikar omvändelse för hälsingar på 1000-talet.
Foto: carina Falk Norgren
Tavla 3
Gustaf Wasa i Hälsingland. Ord och inga visor: skatteindrivning och pålagor.
Tavla 4
Fortsatt 1500-tal.
Klockrovet varje församling på landet skulle lämna en kyrkklocka till kronan. Silverrovet Altarkärl i silver och guld samt prydnader måste inlevereras till konungen.
Tavla 5
1670-1680 var häxbålens värsta tid också i Norrland.
Tavla 6
Byn Hårga har tidigare tillhört Segersta församling. Här tråddes Hårgadansen. Den äldsta kända uppteckningen av Hårgasägnen gjordes 1783 av komministern i Bollnäs J G Lindström, uppväxt i Segersta prästgård, Lillanda som son till komministern här, Petrus Lindström.
Hans version lyder i korthet:
"Ungdom brukade hwar söndagsafton samlas uti Hårga by för att dansa.
Omsider kom en afton en karl in som stiger främst i Långdansen:
Dansar först i alla gårdarna i byn, och sedan upföre et berg, Hårgaåsen
kalladt, som ligger vid denna by, der han så länge håller uti,
som drängarne och pigorne orckade och lefde".
Ungdom brukade hwar söndagsafton samlas uti Hårga by för att dansa. Omsider kom en afton en karl in som stiger främst i Långdansen: Dansar först i alla gårdarna i byn, och sedan upföre et berg, Hårgaåsen kalladt, som ligger vid denna by, der han så länge håller uti, som drängarne och pigorne orckade och lefde.
Hårgalegenden
Foto: carina Falk Norgren
Foto: carina Falk Norgren
Tavla 7
Skördetid. 1800-tal.
"Från markens gräs tog byborna foder å boskapen och därmed år sig själva, och från den odlade jorden tog de sin beklädnad".
Tavla 8
Fiske och flottning i Segersta. Reglerad flottning förekom i Ljusnan mellan åren 1858-1966. "Skogen skapade värden för människorna. Vad skulle de ha sysslat med, om den inte funnits och gett arbete i form av avverkning och flottning? I längden hade man inte kunnat leva på enbart jakt och fiske och avkastning från små jordbruk". Erik Severin
Foto: Carina Falk Norgren
Tavla 9, högst upp i bildsviten
Bildsviten krönes av Segerstas gamla sockensigill. En hand håller två svärd ställda korsvis uppåt. Överst mellan värjuddarna det omstrålade namnet Jehova utmärkt av prickar.
Stavningen Segerstadh stammar från 1600-talet. Stavningen har växlat saerstade, Sädhersta, Sersta, Säresta, Seresta, Saerestad osv.