Klicka på länken så kan du göra en rundtur inne i Rengsjö kyrka. Välkommen in!
Rengsjö kyrka byggdes 1795. Den gamla medeltida kyrkan, ursprungligen från 1200-talet, revs i slutet av 1700-talet. Stenmaterialet användes vid uppförandet av den nuvarande kyrkan. Den är i gustaviansk stil, med ett stort, rektangulärt kyrkorum med höga fönster och tunnvälvt tak. Tornet är placerat mitt på norra långsidan och inrymmer i sin bottenvåning sakristian.
Rengsjö församling var länge annex till Mo församling, men blev år 1878 eget pastorat inom Ala kontrakt. Pastoratets förste kyrkoherde var Albert Östgren, 1878-1902, som efterträddes av Anders Olov Sedvall mellan 1902-1931, som i sin tur efterträddes av Erik Oldeberg, 1932-1964. Dessa tre kyrkoherdar tjänstgjorde från 1878 till 1964, det vill säga en sammanlagd tjänstgöringstid av imponerande mått – hela 86 år! Dessa tre präster har på ett avgörande sätt präglat Rengsjö församlings kyrkohistoria.
Prosten Broman nämner i sitt verk Glysisvallur att Rengsjö gamla kyrka kallades S:t Johannis kyrka, efter dess skyddspatron, Johannes Döparen. Medeltidskyrkan var belägen på den höjd strax söder om landsvägen, där den äldre delen av kyrkogården finns i vår tid. Kyrkan revs och stenmaterialet användes vid uppförandet av den nya kyrkan under åren 1792-1795.
Den gamla kyrkan uppfördes under 1200-talets förra del. Den kyrkan var betydligt mindre än den nuvarande. Måtten har hos Broman uppgivits vara 26 alnar lång och 9 alnar bred, det vill säga cirka 16 x 5,4 meter. Den nya kyrkan är 43 meter lång och 15 meter bred!
Den gamla kyrkan härjades av en våldsam brand år 1626, men en stor del av kyrkans inventarier kunde räddas undan lågornas rov. Elden hade uppstått i prästgården, troligen genom blixtnedslag. Även klockstapeln brann ned.
Församlingen var fattig och det trettioåriga kriget pågick ute i Europa. Det dröjde ända till 1650 innan kyrkan började restaureras. Under 24 års tid fick man fira gudstjänsten utomhus, eller bege sig till grannsocknarna. Fyra år efter den stora branden beslutade sig Rengsjöborna för att gjuta en ny klocka. Om än man inte hade en egen kyrka ännu, så ville man i alla fall ha en egen kyrkklocka! Den ursprungliga klockgjutaren misslyckades med sitt värv och rymde sin kos. En av hans medhjälpare, Jon Persson, tog över gjutningen av klockan och lyckades väl. Ännu idag hänger "Storklockan" i kyrktornet tillsammans med en klocka från 1848 och ringer till sabbat och helgsmålsfrid, till glädje och sorg, till bröllop och dop, gudstjänst och årsskifte.
På bilden syns en av de två kvarvarande pyramiderna från det gamla korskaranket. De skulpterades 1701 av bildhuggaren Olof Olofsson. Det är Åsa Tollén Sandström som står vid ambon. Bilden är från biskopsvisitationen 2011.
Bland inventarierna i det ljusa kyrkorummet kan nämnas predikstolen från 1664 som överflyttades från den gamla kyrkan, liksom altarkrucifixet från 1748 och korskrankets pyramider från 1701.
Till medeltidskyrkans inredning hörde också skulpturerna föreställande S:ta Birgitta, Jungfru Maria och Johannes Döparen, samtliga från 1500-talet. Johannes Döparen var den gamla kyrkans skyddshelgon och kyrkan hette också S:t Johannes Kyrka.
Kyrkans nuvarande dopfunt är från 1986 och skuren i massiv furu av Rengsjökonstnären Erik Westberg. Bland kyrkans ljusredskap kan nämnas två ljuskronor av förtennt järn från 1500-talet och en ljuskrona i malm och mässing från 1684.
Bland kyrksilvret märks en vinkanna från 1723, två oblataskar från 1723 och 1764 och kyrkans kalk, vars skaft och nod är från medeltidens slut. En brudkrona i frodig rokoko har tillverkats av Hans Langberg i Söderhamn 1765, medan Sigfrid Petterssons i Bollnäs brudkrona i förgyllt silver med ceylonsafirer från 1945 är av modernare snitt. Märkligast bland textilierna är en mässhake av svart ylletyg, försedd med ett rikt broderat kors från 1500-talet av flandriskt ursprung. Kyrkan är välförsedd med alla slags textilier.
Den första orgeln fick kyrkan åren 1817-1818. Den byggdes av orgelbyggaren E Nordqvist från Nora och räknade ursprungligen 13 stämmor. Av denna orgel återstår fasaden i orört skick, medan verket ombyggdes år 1945 av Mårtensson & Son i Lund. År 1963 blev orgelverket renoverat av orgelbyggare H Kunkel, Lund. Det omfattade 24 stämmor. En kororgel tillkom år 1976 och levererades av Walter Thur i Torshälla. Den har sex stämmor. 1985 inköptes en konsertflygel av märket Yamaha. En ny orgel invigdes 1991.
1 januari 1995 upphörde Rengsjö som eget pastorat och gick in under Bollnäs-Rengsjö pastorat, nu är Rengsjö församling en del av Svenska kyrkan Bollnäs pastorat.
Vy över Rengsjö med kyrkan i fokus. Bilden är tagen av Eriks flygfoto en dag i oktober 2012. Höle klack skymtar i fonden och Östersjön till höger i bild.
Ett vykort utan årtal. Man ser gamla prästgården till vänster och två gårdar till höger. Inget av de husen finns kvar idag.
