Gustav Adolfs kyrka
Lyssna

Gustav Adolfs kyrka och församlingshem

Gustav Adolfs kyrka och församlingshem finner du bredvid Borås kulturhus och bara några minuters promenad från centrum på Salängsgatan 1.

Gustav Adolfs kyrka

Gustav Adolfs kyrka ligger vackert och välkomnande vid P A Halls terrass. Kyrkan är öppen alla dagar i veckan för den som söker en stunds stillhet eller vill tända ett ljus. Här firas gudstjänst varje söndag kl. 11:00. Kyrkan rymmer 900 personer.

Gudstjänst- och öppettider

Vill du se kyrkan inifrån? Se 3D-visningen här

Gustav Adolfs församlingshem

Gustav Adolfs församlingshem ligger strax intill Gustav Adolfs kyrka. Här bedrivs barn- och ungdomsverksamhet, konfirmandundervisning, körverksamhet, samlingar, studiecirklar och mycket annat. Kyrkan har, tillsammans med Borås Stad, en ungdomsgård som är öppen tre kvällar i veckan. 
Församlingshemmet är tillgänglighetsanpassat med bland annat hiss. 

Salar för uthyrning
Önskar du hyra lokal är du välkommen att höra av dig. I samband med samling vid dop, vigsel och begravning får du gratis låna lokal. För övrig lokaluthyrning, kontakta boras.ga.vaktmastare@svenskakyrkan.se för mer information och prisuppgift.
Vi har följande lokal för utlåning:
Gustav Adolfssalen rymmer 125 personer.
Hulta- och Trandaredssalen rymmer vardera 15 personer, men kan öppnas upp till en större sal för cirka 30 personer.

I församlingshemmet får det inte förekomma nötter på grund av allergi. 
Städning av lokal sker innan hemgång. Förtäring av alkohol är inte tillåten i Svenska kyrkan i Borås lokaler.

Utrustning
Det mesta finns som man kan behöva vid en måltid, exempelvis uppläggningsfat, skålar och porslin. Dukar får du ta med dig, om du önskar detta.

Vid uthyrning kan även blädderblock, OH-projektor, PC-kanon, DVD-spelare, ljudanläggning och annan utrustning ingå. Denna utrustning ska i så fall beställas i samband med bokning av lokal.

Kyrkans bakgrund och historia 

Gustav Adolfs kyrka byggdes under åren 1903-1906, en tid då Borås folkmängd växte i snabb takt. Caroli kyrka, som var den enda kyrkan i staden, ansågs vara för liten för att ensam uppfylla boråsarnas behov. Gustav Adolfs kyrka invigdes på Kristi Himmelfärds dag 1906. Den är ritad av arkitekten Carl Bern med influenser från nygotisk stil. 

När pastoratet, 1939, delades i två församlingar, Gustav Adolfs och Caroli församling, blev Gustav Adolfs kyrka huvudkyrka i församlingen med samma namn.

I början av 1950-talet gjordes en omfattande renovering av kyrkan. Arkitekt Otar Hökerberg gav kyrkan dess nuvarande utseende. En fristående sexkantig sakristia byggdes på norrsidan med en meditationsgång som förbinder sakristian och kyrkan. Tillbyggnaden gjorde att kyrkan, som tidigare upplevdes som kort och kompakt, nu såg ut att ha förlängts. 

Invändigt gjordes förändringar av koret, läktaren och långhuset. De tre korfönstren med mosaik flyttades från koret. Två av dem, de som föreställer Petrus och Paulus, finns idag längst fram på kyrkans långsidor. De gamla läktarna byggdes om till kortare, snedställda läktare. 

2005-2006 renoverades kyrkan på nytt inför hundraårsjubileet. Väggar och tak tvättades invändigt. En liten bit av den otvättade väggen bevarades som ett minne på den norra väggen. Petruskapellet fick i samband med renoveringen sin nuvarande placering i främre delen av kyrkan vid den norra väggen. Ett vindfång i glas byggdes i vapenhuset, och en teknikanläggning för ljud, ljus och bild installerades. De gamla spiraltrapporna upp till läktaren ersattes av ektrappor och nya körgradänger byggdes. Tillgänglighetsanpassningar gjordes och nya mattor lades in i koret och i Petruskapellet. Den 21 maj 2006 återinvigdes kyrkan av Erik Aurelius, dåvarande biskop i Skara stift.  

Saker du inte får missa i kyrkan

Bonaderna David och Apokalypsen hittar vi på kyrkans västra vägg. David hänger på väggens norrsida och är gjord av Marta Afzelius. Bonaden på södra sidan av väggen är gjord av Agda Österberg.

Läktarbröstet med utsmyckning av Torolf Engström. Motivet är den sakrala musikens historia. Två skulpturer ingår som föreställer kompositören Johan Sebastian Bach och Albert Schweitzer som var teolog, musiker och teolog. I valvet ovanför orgeln kan vi se en ängel gjord i stuck som blåser i basun.

Stora Marcussenorgeln, som orgeln på orgelläktaren kallas, byggdes 1975-1976 av företaget Marcussen och Son i Danmark. Orgeln har 51 stämmor. 

I kyrkbänken/Kyrkans hedersvakt, en träskulptur snidad av Otto Djerf i sjöbottensek. Smeknamnet Kyrkans hedersvakt gavs åt de schalettklädda gummorna av biskop Hjalmar Danell. Skulpturen är en hyllning till dåtidens kvinnor som i veckorna slet bakom spinnstolarna, men aldrig försummade högmässan och aftonsången på söndagen.

Dopfunten och smidesskulpturen bakom denna, är båda tillverkade av Liss Eriksson. De är tänkta att tillsammans utgöra en helhet. Dopfunten är byggd i tre delar, enligt traditionen, där foten gestaltar de onda makter som dopet skulle omintetgöra. Mellanstycket och skålen brukar traditionellt skildra de himmelska makterna, men Liss Eriksson gjorde ett avsteg från traditionen och utelämnade bilder. I stället karaktäriseras dopfunten av klassisk enkelhet. 

Skulpturen i smide på väggen bakom dopfunten gestaltar ett barn omslutet i moderlivet. Strax intill finns ett fisknät, också det i smide. När någon döps, får personen en fisk i smide i gåva av församlingen. Fisken är en gammal, kristen symbol. Fisken får hänga i fisknätet under ett år. Fisknätet invigdes 2019.

Skulpturen Sankta Cecilia, musikens skyddshelgon, pryder kororgeln som är byggd 1966 av Grönlunds orgelbryggeri i Gammelstad. Den förgyllda skulpturen är gjord av Torolf Engström.

Predikstolen är utsmyckad av skulptören Torolf Engström med sju snidade bildfält som illustrerar kyrkoårets händelser. Den ursprungliga predikstolen fick ge plats åt den nuvarande vid renoveringen på 1950-talet.

Muralmålningen i koret av målad av Pär Siegård och Kaj Siesjö. Huvudmotivet är Den stora måltiden. Den norra väggen pryds av motivet Den förlorade sonen och den södra av den Barmhärtiga samariten

Altaruppsatsen av Christian Berg föreställer de fyra evangelisterna. Till vänster på altaruppsatsen ser man symbolerna för Matteus och Markus och till höger Johannes och Lukas. I mitten av altaret står ett krucifix i förgyllt guld av samma konstnär. Krucifixet är en kopia eftersom originalet stals.

Maria och barnet, en skulptur från 1956 i trä, av Bertil Lengstrand.