Kvinna i ylletröja hänger på locket till en flygel.
Lyssna

Susanna Moberg

Susanna Moberg började sjunga innan hon började prata, och utbildade andra blivande kantorer innan hon själv blev kantor.

– Jag har alltid sjungit så länge jag kan minnas, säger Susanna Moberg som nu är kantor i Brämhults kyrka.

Rösten är hennes favoritinstrument och hon har bland annat sjungit i operakören på Göteborgsoperan.

– Det viktiga är mötet mellan människor, framhåller Susanna. Musiken är ett redskap, ett språk, en bro. För mig är den mänskliga rösten det mest personliga musikaliska uttrycket, och det känns fantastiskt att få vara körledare och hjälpa människor att finna sin röst.

Susanna är utbildad musiklärare, sång- och körpedagog. Hon undervisade blivande kantorer på Mellansels folkhögskola, när hon själv började fundera på att bli kyrkomusiker. Hon tänkte då att det skulle vara fånigt att bli elev där hon själv undervisade, så utbildningen fick vänta. Kyrkomusiker blev hon i alla fall.

Susanna hade arbetat som kantor i Bredared i fem år, när hon till slut gick färdigt utbildningen.

– Det går att komma undan ganska länge, konstaterar hon med ett leende. Men jag behövde fördjupa mig, särskilt i orgel, som ju är ett viktigt instrument för en kyrkomusiker, med pedaler och allt. Sammanlagt blev det 13 år som kantor i Bredared.

Tidigt ute eller sent färdig? Kanske är det så enkelt som att var sak har sin tid, och att allt faller på plats. Susanna startade sin första kör när hon var 14 år.

– Det saknades en kör i kyrkan dit jag gick, så jag tog tag i saken själv, minns hon.

Susanna är mån om helheten i gudstjänsten och att samarbetet med prästen fungerar bra.

 – Temat för en musikgudstjänst är kanske inte samma som temat för dagens text, förklarar hon. Då gäller det att prata ihop sig med prästen, så att detaljerna hänger samman.

Att jobba i kyrkan med musiken beskriver Susanna som ett sätt att andas.

–  Jag vill i alla fall att det ska finnas med i varje andetag, säger hon. Det skulle vara konstigt att jobba i kyrkan utan tro. För mig är tron ett sätt att leva. Annars vore det tomt och innehållslöst.

Susanna gillar alla sorters musik, men framhåller särskilt medeltida musik, Bach, Bach och Bach, samt folkmusik och gamla visor.