Påskriset
– från botgöring till färgglad tradition
Påskrisets ursprung är djupt förankrat i lidande. Påskens budskap är att påminna om Jesu lidande, död och uppståndelse. Det färgglada påskriset vi har i våra hem i dag bär på en smärtsam historia som symboliserar Jesus lidande på korset.
Seden kring påskriset tros ha uppkommit på 1600-talet, då man på långfredagen piskade varandra med ris, vilket är en symbolisk påminnelse om Jesus lidande. Risandet skulle leda till bot och bättring. Med tiden fick risandet en mer lekfull karaktär där barnen piskade sina föräldrar, eller en annan sjusovande familjemedlem. En tradition som fortfarande lever vidare i vissa delar av världen, men är inte lika vanligt här i Sverige.
Det finns fastlagsris och påskris, skillnaderna mellan dem kan kort förklaras med att fastlagsriset kommer in med semlan kring fettisdagen. På 1700-talet dekorerades fastlagsriset med tyg, färgglada band och pappersremsor med rim. Det var först i mitten på 1800-talet påskfjädrar började användas, en tradition som vårt moderna samhälle nu väljer bort och i stället pyntar med djuretiska alternativ, som konstgjorda fjädrar och tyll. Det är dock inte lika vanligt med fastlagsris i våra hem idag. Påskriset däremot, ses mer som påskens motsvarighet till julens julgran. Det tas enligt tradition in på skärtorsdagen och kläs ofta med mer färgglad prydnad, som konstgjorda ägg och kycklingar.
Påskägget
- fyllt med både godis och symbolik
Få maträtter är så starkt förknippade med en högtid som att ägg är förknippat med påsk. Av alla ting som förknippas med påsken är äggen kanske det mest framträdande. Stekta, kokta, av choklad eller fyllda med godis. Det finns flera anledningar till att vi äter just ägg till påsken.
Ägg är en symbol för liv, vilket är passande när vi firar Jesu uppståndelse.
Genom det hårda skalet, som sägs vara en symbol för graven, bryter Jesus nya liv fram. Men det är inte enbart av symboliska skäl vi äter just ägg, utan även av praktiska. Tidigare åt man inte ägg under fastan. När fastan sedan var slut hade våren anlänt, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns gott om ägg.
Att vi idag ger varandra godisfyllda påskägg, är alltså en symbol för just detta.
Påskliljan
- symboliserar uppståndelse
Under påsken fylls våra hem även med påskliljor, som ett bevis på vårens ankomst. På påskdagen firar vi Jesu uppståndelse. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor som är en symbol för uppståndelse. Sex ljus tänds, som ett tecken för att mörkret vänds till ljus och att långfredagens lidande är slut.
Påskharen
Myterna om den skuttande påskharen är många, men de flesta är överens om att påskharen kommer från Tyskland och dök upp under 1600-talets senare del.
I Sverige skuttade haren dock inte in förrän på 1900-talet, men ses numera lite som påskens motsvarighet till jultomten. Haren gömmer ägg fyllda med godis, som förväntansfulla barn får leta efter. Någon direkt koppling mellan kristendomen och haren finns inte, med det sägs att även haren är en symbol för fruktsamhet.
Påskkärringarna
Påskkärringar idag är annorlunda än de häxor man förr trodde fanns. Idag klär barn ut sig till påskgummor och påskgubbar, knackar på dörrar, bjuds på godis och önskar en glad påsk. Detta sker vanligtvis på skärtorsdagen eller på påskafton.
Påskeldarna
I västsverige tänder man påskeldar och fyrar av smällare. Genom eld och smällare trodde man sig förr kunna skrämma bort ondska och häxor som återvände från Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredagen. I Blåkulla, trodde man i det gamla bondesamhället, att häxorna hade träffat djävulen själv.