När världens larm ljuder och kriserna staplas på varandra, behöver vi vårt hopp, för att må bra. Vi äter allt nyttigare, motionerar mer, lever sundare och röker mindre - men ändå ökar ohälsan på flera områden. Vad har hoppet och hälsan med varandra att göra? Finns det ett samband mellan ohälsan i dag och att vi lever i ett av världens mest sekulariserade länder?
Den existentiella hälsodimensionens betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande uppmärksammas alltmer i internationella vetenskapliga studier. Det har visat sig att livets stora frågor om mål och mening, hopp, inre frid och hur vi hanterar dem, påverkar hur vi mår.
Cecilia Melder, teol. dr. i religionspsykologi med inriktning existentiell folkhälsa, studerar den existentiella hälsodimensionens betydelse för självskattad hälsa och hur den existentiella dimensionen kan stärkas för att bli en resurs i hälso- och sjukvård. Idag arbetar hon med att utveckla existentiella hälsofrämjande insatser för olika grupper och studerar hur dessa påverkar självskattad hälsa och livskvalitet.
Utifrån sin forskning introducerar Cecilia Melder en metod som, utgår ifrån åtta existentiella aspekter som Världshälsoorganisationen (WHO) lyft fram, kan stärka vår hälsa och vårt välbefinnande. Utifrån praktisk erfarenhet visas på att känslan av hopp kan utvecklas och stärkas även i svåra tider. Ett hopp som kan leda till handling.