Jag frågar Ann-Sofie om hur jag skulle kunna skriva en jullåt och få den att slå igenom. Finns det några universaltrick? Hon berättar om hur hon nyligen sjungit Koppången av Per-Erik Moraeus, med text av Py Bäckman.
Jag sjöng faktiskt en jullåt igår, på en minnesstund. Men vi tog bort de sista verserna, eftersom det inte skulle vara julmusik. Men det är det här som också händer med sekulära låtar som blir populära. De lyckas på något sätt appellera till människor. Koppången har en traditionell melodi med några små knorrgrejer för att Moraeus är folkmusikant från början.
Ann-Sofie Paulander börjar läsa texten i sången.
”Här är stillhet å tystnad, nu när marken färgats vit
från den trygga, gamla kyrkan klingar sången ända hit…”
– I en modern, sekulariserad sång!
” …Och ett sken ifrån ljusen bakom fönstrets välvda ram
har förenat dom själar som finns med oss här i tiden
å jag vet att dom som har lämnat oss, har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor, så länge vi är här”
– Alltså ser du sammanvävnaden… Den sjungs idag av körer samt sångare och sångerskor, vi kan till exempel hitta flera versioner på Spotify. Men, jag kan inte säga vad det är som gör att den är populär. Det är en ganska trevlig melodi, den är inte helt lättsjungen för den går över ett brett register. Men den är stämningsskapande genom att melodin följer orden eller vice versa. Traditionell ackordsättning. Inget konstigt överhuvudtaget. Stämning skapas och det tror jag tilltalar människor, säger Ann-Sofie.
Och stämningen kopplar Ann-Sofie till kyrkan, i just Koppången.
– Notera att vi som ändå är relativt sekulära i Sverige, uppskattar en sång där kyrkan tydligt ges plats. Kanske det är så att många av oss går till kyrkan utan att vara troende. Gör vi det för att komma in i en viss stämning? Här tänker jag att julmusik även till viss del bär på ett andligt drag, julmusiken får våra medvetandetillstånd att förändras. Vi lämnar vardagen bakom oss och inträder i musikens pågående nu och förlorar oss bort för en stund. Uppfattningen av tid och rum upplöses. Det finns ju en innerlig och positiv stämning i julmusik tycker jag, som vi alla vanligtvis mår bra av att befinna oss i.