Julmusik

– När man påverkas av musik av nostalgiska skäl så berör det våra minnen. Om du har ett minne av en händelse och det finns musik kopplat till just den händelsen, så räcker det att du senare bara hör den musiken för att händelsen ska väckas i minnet. De känslor som förknippas med det kommer då också upp, säger Ann-Sofie Paulander, som är lektor i musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan.

Eftersom julen för många är en stämningsfull tid, med positiva känslor och gemenskap så har julmusik ofta en positiv effekt hos oss som lyssnar på den.

– Vi säger att du har varit i kyrkan och hör Hosianna. För mig är det en stark sång. Jag har bara hört den i kyrkan tror jag och jag har väldigt positiva känslor kopplat till just den sången. När jag hör Hosianna idag, erfar jag samma sorts känslor. Jag kommer inte ihåg mitt första minne av Hosianna, det verkar bara finnas där, undermedvetet. Men känslorna kommer i alla fall.

Är det därför vi spelar samma jullåtar om och om igen, varje år?

– Det kan det vara. Vi spelar samma jullåtar om och om igen av olika skäl. Precis som vi spelar andra låtar om och om igen. Jag tänker att när du är hemma så kanske du lyssnar på musik. Och då lyssnar du också på samma låtar som du hört förut. Det kan vara för att du vill uppleva något annat, förstärka något eller påverka dina känslor. När du ska städa så kanske du sätter på uppiggande musik som gör att du får lättare att städa.

Ann-Sofie Paulander tror också att julmusiken handlar om gemenskap och samhörighet.

– Musik har en förmåga att framkalla känslor av gemenskap. Gemenskap till andra människor eller till Gud eller det vi känner närhet till, den framkallas av de speciella sångerna. Julmusikens rituella symboliska värde bidrar till känslor av gemenskap och samhörighet. Genom de ritualerna ges vi även upplevelser av ordnad tillvaro. I Sverige delar vi till exempel in året i olika ritualer som hjälper oss att känna årets cykler. Där ingår julmusik på samma sätt som den musik som vi exempelvis brukar vid examenshögtider.

Men om just julmusik stärker dessa minnen och känslor av gemenskap lite extra. Vad är det då som gör en jullåt? Ann-Sofie känner inte till någon forskning kring hur jullåtar är uppbyggda, annat än att julpsalmer har regler att hålla sig till. Men hon ser ändå en röd tråd i julmusikens budskap.

– Jag tror inte att det finns mycket julmusik i moll. Det mesta går i dur som grundtonart med tillhörande parallelltonarter i moll. Men det är något positivt och glatt.

Även texterna spelar en stor roll i julmusiken.

- Det gemensamma i den kristna och den sekulära julmusiken är kärleksbudskapet. I den kristna julmusiken är det Kristus man hyllar och i den sekulära julmusiken handlar det mer om att man kommer hem till familj och nära och kära. Och om ljusen och stämningen. Och i vår svenska musik är det vitt på marken – så det är hela tiden stämningsskapande.

Jag frågar Ann-Sofie om hur jag skulle kunna skriva en jullåt och få den att slå igenom. Finns det några universaltrick? Hon berättar om hur hon nyligen sjungit Koppången av Per-Erik Moraeus, med text av Py Bäckman.

Jag sjöng faktiskt en jullåt igår, på en minnesstund. Men vi tog bort de sista verserna, eftersom det inte skulle vara julmusik. Men det är det här som också händer med sekulära låtar som blir populära. De lyckas på något sätt appellera till människor. Koppången har en traditionell melodi med några små knorrgrejer för att Moraeus är folkmusikant från början.

Ann-Sofie Paulander börjar läsa texten i sången.

”Här är stillhet å tystnad, nu när marken färgats vit
från den trygga, gamla kyrkan klingar sången ända hit…”

– I en modern, sekulariserad sång!

” …Och ett sken ifrån ljusen bakom fönstrets välvda ram
har förenat dom själar som finns med oss här i tiden
å jag vet att dom som har lämnat oss, har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor, så länge vi är här”

– Alltså ser du sammanvävnaden… Den sjungs idag av körer samt sångare och sångerskor, vi kan till exempel hitta flera versioner på Spotify. Men, jag kan inte säga vad det är som gör att den är populär. Det är en ganska trevlig melodi, den är inte helt lättsjungen för den går över ett brett register. Men den är stämningsskapande genom att melodin följer orden eller vice versa. Traditionell ackordsättning. Inget konstigt överhuvudtaget. Stämning skapas och det tror jag tilltalar människor, säger Ann-Sofie.

Och stämningen kopplar Ann-Sofie till kyrkan, i just Koppången.

– Notera att vi som ändå är relativt sekulära i Sverige, uppskattar en sång där kyrkan tydligt ges plats. Kanske det är så att många av oss går till kyrkan utan att vara troende. Gör vi det för att komma in i en viss stämning? Här tänker jag att julmusik även till viss del bär på ett andligt drag, julmusiken får våra medvetandetillstånd att förändras. Vi lämnar vardagen bakom oss och inträder i musikens pågående nu och förlorar oss bort för en stund. Uppfattningen av tid och rum upplöses. Det finns ju en innerlig och positiv stämning i julmusik tycker jag, som vi alla vanligtvis mår bra av att befinna oss i.

Vi pratar vidare om att julmusiken spelas tidigare och tidigare om åren och att det lite förtar känslan av den, när musiken spelas vid fel tillfällen.

– Affärerna har till viss del tagit över julmusiken, antagligen vill de också komma åt den specifika stämningen. Många spelar ju julmusik från oktober. Det tycker jag är lite svårt, för det har fått människor att sluta lyssna på julmusik. De tröttnar på den… Radiokanaler och affärer kör julmusik för att vi ska vända oss till dem, gå in i affären och handla. Men de har inte förstått att det kan bli för mycket, julmusiken mister sitt symboliska transcendentala värde.

Men varför ledsnar vi på den musik vi ändå tycker ger en fin stämning?

– Det kanske är så att de stämningsskapande sångerna är en personlig fråga. Och när då andra tar över den och gör på det sättet, så känner man att det inte är okej. När vi går till kyrkan däremot, väljer vi det själva. Vi bjuds in till delaktighet genom att sjunga tillsammans. Att skapa stämning tillsammans, i gemenskap.

Och det gemensamma gör något med oss. Samtidigt som vi faktiskt mår bra av att sjunga.

– Genom forskning vet vi att musik och att sjunga tillsammans är positivt för de flesta Det vi gör är något som verkligen får oss att må bättre – det påverkar hela vårt fysiologiska system när vi står och sjunger i kyrkan. Och de positiva hormonerna färgar ju våra minnen av julmusiken då – vi mår bra.

/Verbum