Kalvträsks kyrka

Kapellet uppfördes i bilat timmer med tolv knutar, försågs med ett kupolformat tak och tornet kröntes med en lökkupol.
Söndagen den 10 februari 1889 förrättades den första gudstjänsten i det nya kapellet under ledning av komminister J.H. Unaeus. Under åren 1912 – 1913 genomfördes en grundlig renovering som bland annat innebar att tornets lökkupol ersattes med en mer traditionell konstruktion. Efter renoveringen upphöjdes kapellet till kyrka och invigdes officiellt den 19 oktober 1913.
Altarmålningen, som utfördes 1913 av konstnären Otto Wretling från Umeå, föreställer Kristus på korset mot bakgrund av utsikten från kyrkbacken. Från kyrktakets mitt hänger en sexkantig ljuskrona i hamrat järn, vilket var den enda ljuskällan fram till 1917 då kyrkan elektrifierades.
Orgeln som har sju stämmor, tillhör kyrkans äldsta inventarier. Den är byggd 1839 av orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand i Stockolm och stod fram till 1903 i Burträsk kyrka där den ersattes av en ny. Kyrkorådet i Burträsk värderade inte den gamla orgeln speciellt högt och beslutade att Kalvträskborna skulle få orgeln under förutsättning att de ”själva bekosta flyttning och uppsättning, för så vitt den anses vara värd kostnaderna att förflytta den”. Orgeln anses idag som ett av de främsta orgelverken inom Luleå stift och i Einar Erics inventering av svenska kyrkorglar får orgeln i Kalvträsk betyget ”i klangligt hänseende förnämlig”.