Gravstenar

Utformning

Gravstenar, eller gravannordningar som det kallas på fackspråk, kan se ut på många sätt. De kan vara liggande eller stående, höga eller låga, och inte alltid av sten utan ibland av järn eller trä. Vilken typ av gravannordning som man får ha på en viss gravplats varierar, till och med inom samma kyrkogård. Här kan du ladda ner de bestämmelser som gäller för respektive kyrkogård i Bygdeå församling.

Säkerhet

Gravstenar är väldigt tunga och en sten som inte står stabilt utgör en fara både för besökare och personal på kyrkogården. Gravstenarna testas därför kontinuerligt för att säkerställa att de uppfyller riktlinjerna från Centrala gravvårdskommittén som kom 2012. Riktlinjerna innebär bland annat att stenen inte får luta mer än ett visst antal grader, ska tåla 35 kg provningskraft, ska ha minst två dubbar som fäster stenen i sockeln och kunna lyftas av för exempelvis textkomplettering. Riktlinjerna finns för att undvika allvarliga olyckor.

Begravningslagen är tydlig med att det är gravrättsinnehavaren som äger och ansvarar för gravsten eller annan gravanordning på gravplatsen.

Osäkra stenar läggs ner

De gravstenar som inte är säkert förankrade utan riskerar att välta kommer från och med hösten 2018 att läggas ner i väntan på åtgärder. Det är sedan gravrättsinnehavaren som ansvarar för att gravstenen får en säker förankring och kommer tillbaka på sin vanliga plats. De innehavare som berörs får ett brev från kyrkogårdsförvaltningen med mer information om hur stenen kan säkras.

Det vanligaste är att man vänder sig till någon av de företag som säljer och monterar gravstenar för att få hjälp att säkra stenen. Den som själv vill utföra arbete måste kontakta kyrkogårdspersonalen och noga följa de instruktioner för montering av gravstenar som gets ut av Centrala gravvårdskommittén. Instruktionerna hittar du här.

Om en osäker gravsten som lagds ner inte åtgärdas utan förblir liggande kan detta räknas som vanvård och medföra att gravrätten återtas.