gemensam reflektion
Mia Rydberg jobbar som diakon i Carl Johans församling sedan 13 år och har under den tiden arbetat mycket med samtalsstöd. Nytt för i år är Samtalsmottagningen dit man kan vända sig för att få kontakt med Mia eller någon av de andra (diakon Gunnel, och prästerna Jan, Ludvig och Christopher) som ingår i teamet. Att samtal är en bärande del av Svenska kyrkan syns inte minst i statistiken (Carl Johans pastorat) med drygt 4 500 samtalskontakter under 2018, en siffra som ökat sedan året innan.
”Det är svårt att säga vad ökningen beror på, det finns många möjliga faktorer. Men en del av förklaringen tror jag är att fler känner sig trygga med att kyrkan är en plats där du kan vara öppen och våga prata om allt, utan att mötas av pekpinnar. Allt från sorg och relationer till sexualitet och könsidentitet. Samtalen är ett gemensamt reflekterande, inte rådgivande. Det är en form som jag tror många gillar.” säger Mia.
utbildning och handledning
I utbildningen till diakon ligger mycket fokus på samtal och själavård. Alla präster och diakoner har sedan i sin tjänst kontinuerlig handledning och själavårdande samtal, som en omsorg både om den egna personen och för att utvecklas som lyssnande samtalspartner. Det är inte ovanligt att diakoner har en bakgrund som socionom, sjuksköterska eller andra människovårdande yrken. Mia däremot är pedagog i grunden, och vidareutbildar sig nu till Psykoterapeut med inriktning på par- och familjeterapi.
”Med flera personer i rummet blir dynamiken en annan, och då behövs andra redskap. Ofta kan det ligga en konflikt i botten eller så är det kommunikationen som brister mellan syskon, barn-förälder eller par, och då kan jag vara en opartisk röst som medvetandegör vad som händer i samspelet mellan personerna. Det händer så mycket i samtalen, jag blir beröd av hur människor vågar prata om djupa och viktiga saker!” berättar Mia.
Tro och tvivel
Samtalsstöd i och utanför kyrkan har i stort sett samma inramning; samtalstid mellan 45 och 60 minuter, anonymitet och tystnadsplikt (men diakoner har anmälningsplikt). Den stora skillnaden är möjligheten att prata livsåskådning(ar), existentiella frågor, andlighet och kristendom, tillsammans med någon som kan dela med sig av sina erfarenheter av tro och tvivel.
