Musiken betyder mycket för många människor som besöker kyrkan för gudstjänst eller konsert. Musikens låter oss komma i kontakt med vårt inre liv. Det talar inte så mycket till hjärnan som till hjärtat. Musiken är en oersättlig uttrycksform som bär upp gudstjänsten och gör den levande, att den berör och kommunicerar på djupet.
Det outsägliga är just icke formulerat, icke påtagligt. Det är undflyende men inte frånvarande. Det är förnimbart.
I Daga församlingens gudstjänster framförs musik i olika genrer, både för barn och för vuxna, i söndagens gudstjänst och vid dop, vigsel och begravning.
Det finns flera bibelord som handlar om sångens och musikens betydelse, i glädje och i sorg. I psaltaren kan vi t ex läsa ”Tacka Herren till lyrans klang, spela på tiosträngad harpa!” (Psaltaren 33:3). I Jobs bok läser vi: ”Min lyras klang har vänts i klagan, flöjternas toner ljuder som gråt” (Job 30:31).
Musiken öppnar våra sinnen, bryter det rationella, välplanerade och kontrollerade. Musiken är en kommunikationsform som till sitt väsen hjälper oss att stå i relation med det andliga. Musiken hjälper oss att uppleva, förnimma Guds närvaro.
Att tala om tro, om det som bygger upp och skapar mening, det är predikans ärende. Predikantens uppgift är att vara personlig utan att ställa sig i vägen för evangeliet. Predikan behöver förmedla ett tilltal och tolka kristen tro i vår tid.
Bönen är en viktig del av gudstjänsten. Kyrkans förbön leds oftast av kyrkvärd eller annan ideell ledare. Bön kan uttrycka både tacksamhet och kamp mot det som bryter ned och söndrar. Vi vänder oss till Gud som finns i våra liv och som i varje stund bär världen och allt som sker i den. I den närvaron är det som vi ”lever, rör oss och är till” som Paulus skriver (Apg 17:28).
Vi kan och behöver öva oss i att leva inför Guds ansikte. Vi kan be själva, i vår avskildhet, men det är också viktigt att be tillsammans med andra. Gudstjänsten är en sådan gemenskap där vi kan be tillsammans.
Jesus gav oss en enkel måltid att dela med bröd och vin. Och samtidigt så djup att vi aldrig fullt ut kan fatta innebörden. I nattvarden finns fyra led som vi känner igen och som öppnar för livet och för Gud. Dessa är: Ta emot. Tacka. Bryta. Dela.
Vi tar emot livet som en gåva. Jesus tar ett bröd i sin hand och som sedan läggs i vår hand. Gåvan väcker vår tacksamhet. Det är en gåva som ges till oss utan kravlapp och som väcker en glädje över att få ta emot.
Det tredje ledet fokuserar på att Jesus bryter brödet. På samma sätt bryts livet för att vi ska kunna komma in i det, göra det tillgängligt. Allt liv är brustet liv. Det finns föreställningar om att de ideal vi ska sträva mot är det som inte har sprickor, det som inte går sönder. Vilket är ett livsförnekande. Från det vi föds till dess vi dör brister livet. Först då blir livet tillgängligt.
När brödet bryts kan vi dela det med varandra. Jesus delade ut brödet till sina lärjungar. På samma sätt kan vi dela bröd med varandra.
Nattvarden berör dessa fyra led eller dimensioner. Ta emot – Tacka – Bryta – Dela. Nattvardens sakrament är ingen religiös rit vid sidan om livet utan är en hyllning av livet till Gud. Vi celebrerar, firar, nattvarden.
Martin Luther sade att Kristus är närvarande ”i, med och under” nattvardsmåltiden. Det som Luther lyfter fram är ett skeende där Kristus blir synlig. Ett skeende som vi känner igen i vårt vardagliga liv.
Det finns mycket mer att säga om livsnära gudstjänst som berör och förmedlar hopp. Viktigast är mötet, med Gud och med varandra. Välkommen att delta i församlingens gudstjänster!
Pär Friberg
kyrkoherde i Daga församling