Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet ”pesach”. I berättelsen i Andra Moseboken om Israels barns befrielse ur slaveriet i Egypten, berättas det hur Mose och Aron går till Farao och ber honom släppa folket från fångenskapen. Farao vägrar och Herren låter olika plågor drabba Egypten (2 Mos 7-10). Den tionde plågan innebär att en ”dödsängel” går till hem efter hem. De israelitiska familjerna skulle stryka blodet från ett lamm på dörrposten och dödsängeln gick förbi. (2 Mos 11-12). Det verb som står i grundtexten är pasach, som betyder gå förbi, skona. Av detta verb bildades substantivet pesach, varifrån vi har fått ordet påsk.
Judisk och kristen påsk
Den kristna påsken har rötter i den judiska påsk traditionen och befrielsetemat i judarnas befrielse ur slaveriet i Egypten går igen i Jesu seger över döden genom sin uppståndelse, och därmed alla krafter som står livet emot. Offerlammet bildar bakgrund till Jesu utgivande på korset. Både offermotivet och befrielsen finns med som tema i nattvarden.
Påskens stora betydelse visas i att de kristna tidigt gav påsken en förberedelsetid inför helgen: fastan.
Fastlagen – tre dagars fest
Förfastan, inleds med den söndag som kallas septuagesima, den sjuttionde, eftersom den infaller i veckan där den sjuttionde dagen före påsk ligger. Fastlagen avslutar förfastan, en tre dagars fest (söndag, måndag och tisdag).
Fastlagssöndagen avslutar för-fastan och är en festdag. ”Fastlag” är alltså fastans motsats. Ordet kommer etymologiskt från ”fastelavent” och betyder kvällen före fastan. I Daga församling firar vi mässa i Gåsinge kyrka denna söndag och efter gudstjänsten serveras det semla i Tingshuset.
Tisdagen kallas ”vita tisdagen” då man festade på ägg, mjölk, grädde och vitt mjöl. Det blev ”fet-tisdagen”, alltså det som man blir fet av. En utveckling av detta blev fastlagsbullen, fettisdagsbulle, eller semla, av latin simila som betyder ”vetemjöl”.
Fastlagen är karnevalstid, av latin carne vale, ”farväl kött”.
Fastan börjar med askonsdagen
Med askonsdagen, dagen efter fettisdagen, inleds den egentliga fastan. Askan är en symbol för döden och för koppens sönderfall. Under askonsdagsmässan kan den som vill få ett kors tecknat i pannan med aska. Om askan är symbol för döden är korset symbol för uppståndelsen. En maning till eftertanke till hur vi lever våra liv. Nu började i gamla tiden den traditionella botgöringsperioden som avslutades Idag ligger betoningen under fastan att leva enkelt, vända sig till Gud och ge plats för det som viktigt. I kyrkan används lila färg som är självprövningens färg.
Askonsdagsmässan firas i sockenstugan intill Gryts kyrka på kvällen (se kalendarium).
Fastetiden är 40 dagar (vilket anknyter till israeliternas 40 åriga ökenvandring efter uttåget ur Egypten och i Jesu fasta i öknen under 40 dagar), då vi tänker oss att vi får följa Jesus på den sista vandringen till Jerusalem. Vägen som såg ut att vara dödens väg, den väg som efter lidandet skulle visa sig vara livets väg till uppståndelsen. Genom död till liv.
Fastetiden har traditionellt varit en tid för dopundervisning och undervisning i kristen tro. Påskdagen är en dopdag då temat genom död till liv lyfts fram. Till dopets symbolik hör vatten som både symboliserar död och liv.
Fastan är allvarets tid under året, eftersom fastan är en period då vi försöker teckna en realistisk bild av oss själva, på gott och ont. Hur kan vi växa som människa? Utveckling kräver val, ställningstagande i kanske svåra frågor och ansträngning. För en del är det viktigt att avstå något och dela med sig av det man har. I Svenska kyrkan genomför vi fasteinsamlingen som avslutas på palmsöndagen. Pengarna vi samlar in går till Svenska kyrkans internationella arbete genom Act Svenska kyrkan.
De två sista veckorna i fastan kallas passionstiden (passion, lidande). Sista veckan i passionstiden, som inleds med palmsöndagen, kallas stilla veckan.
Stilla veckan
Stilla veckan inleds med palmsöndagen och Jesu intåg i Jerusalem på en åsna! Samma berättelse ur Matteus evangelium 21:1-11 läser vi även första söndagen i advent. Advent är liksom fastan en förberedelsetid inför en annan högtid, nämligen julen. Jesu åsneritt säger något mycket viktigt om vem Jesus är. Han är tjänaren som rider på ett lastdjur istället för på en mäktig häst.
I år firar vi palmsöndagen gudstjänst i Björnlunda kyrka då barnkör och juniorerna framför ett påskspel. Palmblad är symbol för seger. Folket ropade ”Hosianna!”, vilket betyder fräls oss! Rädda oss!
Stilla veckan är den sista delen av passionstiden, den tid som sträcker sig från Palmsöndagen till Påskafton. Nu följer vi Jesus till graven.
Skärtorsdagen
Skärtorsdagen har en dubbel roll i stilla veckan. Ensamheten och utlämnandet, övergivenhet och svek av de närmaste. Men också nattvardens instiftande och Jesu exempel i tjänande.
På skärtorsdagskvällen skulle Jesus och lärjungarna äta den judiska påskmåltiden. När de var samlade tog Jesus vatten och handduk och tvättade lärjungarnas fötter, en handling som egentligen var tjänarnas uppdrag (Johannes evangelium 13:1-15).
Jesus bröt mot den sociala ordningen, och inte nog med det: han sade att detta skulle vara ett mönster för mänskligheten. Den som vill vara främst skall tjäna de andra i stället för att skaffa sig fördelar. Detta är innebörden i skär-torsdagen. Skära, äldre svenskt ord för ”rena”.
Vid måltiden tog Jesus bröd och vin och gav åt sina lärjungar. Så skulle kyrkan göra i fortsättningen, sade han när han räckte det till sina vänner. Detta var den första nattvarden.
Som avskedsgåva fick mänskligheten inte ett föremål av Jesus, utan en handling att utföra om och om igen. Gemenskap med Jesus och med varandra. Vi tar emot Jesus själv i nattvardens bröd och vin.
I Daga församling har vi en tradition att fira mässa på skärtorsdagens kväll i Dillnäs kyrka.
Långfredag
Långfredagen var förr en av de dagar på året som var mest fylld av traditioner. Alla nöjeslokaler var stängda, och många klädde sig i svart. Det ansågs dessutom olämpligt att hälsa på någon denna dag. Hela samhället tog tid för stillhet. Laxmenyn som många äter på långfredagen är en påminnelse om fastematen, som var fisk och grönsaker.
Idag möter oss reklam om att ”shoppa loss” som erbjuder alla shoppingsugna extra låga priser på långfredagen. Allsvenska fotbollsmatcher spelas denna dag och kända svenska artister ger konserter.
I kyrkan är belysningen nedsläckt. Vi följer med i berättelsen om hur Jesus själv får bära sitt kors ut till avrättningsplatsen och dör på korset (Markus evangelium 15). I Daga församling blir det långfredagsgudstjänst i Björnlunda kyrka.
Påskafton
Påskafton är svenskens stora festdag, trots att påsken egentligen inte infaller förrän på söndagen. Vi kan jämföra med julen där julafton ofta firas mer omfattande än juldagen.
På påskafton dukar vi bordet och sätter in påskris. Traditionellt har ägg hört till påskmaten, vilket hänger ihop med att hönsen åter började värpa ägg efter vinterns uppehåll. Eftersom man inte åt ägg under fastan fanns det vid påsktid gott om ägg. Det är därför lätt att förstå hur ägg blev en symbol för livet och som knöts till våren, ljuset och påsken. Förmodligen är det också de gula nykläckta kycklingarna som har gett påsken dess färg.
Glad påsk!
”Glad påsk!” önskar vi varandra på påskdagsmorgonen. Påsken är kristenhetens största helg. Påsken kallades av kyrkofäderna för festernas fest. Kring påsken växte sedan det övriga kyrkoåret fram.
I Nicea 325 beslöt man på kyrkomötet att första söndagen efter första fullmånen efter vårdagsjämningen var den rätta tiden för påsken. (Påsken kan alltså infalla tidigast 22 mars och senast den 25 april.)
Jesu uppståndelse från de döda är en seger över döden och allt som står emot livet. I kyrkan är det fest denna dag och i Daga församling firar vi påskdagsmässa i Gryts kyrka. Efter gudstjänsten festligt kyrkkaffe med tårta.
Annandag påsk inbjuds vi att slå följe med ”Emmausvandrarna”, några av lärjungarna som är på vandring från Jerusalem till byn Emmaus. De har ännu inte nåtts av glädjebudet att Jesus har uppstått från de döda. Under sin vandring får de sällskap av en främling. När dagen övergår i kväll och de tar in på ett värdshus ber de främlingen stanna hos dem och äta tillsammans med dem. Det är när han bryter brödet som lärjungarna känner igenom honom (Lukas evangelium 24). På annan dag påsk inbjuds också vi att vandra. Det blir en pilgrimsvandring som börjar vid Kyrkans hus. Under vandringen stannar vi till vid hembygdsgården och avslutar vid Björnlunda kyrka med att fira pilgrimsmässa.
Pär Friberg
Källor:
Liv och tradition, Modéus (Verbum)
Nordiska museet, hemsida www.nordiskamuseet.se