Lyssna

Funbo kyrka

Funbo kyrka är församlingens äldsta. Det är en medeltida, vitkalkad kyrka med vackra väggmålningar på insidan.

Funbo kyrka

Foto: Josefin Karlavagn

Historia i korthet

Denna bygd är rik på kultur. Den har sina anor långt tillbaka i tiden. På runstenen i Åkerby finns det äldsta belägget för ortnamnet Funbo "funum". Funum betyder sumpmark. År 1025 hade med all säkerhet kristendomen nått trakten - kors finns på Brobystenen, texten slutar "Gud hjälpe hans ande".

Kyrkans grundläggningsdag firades från 1454 på Heliga Trefaldighets dag. Dessförinnan har den firats på S:t Martins dag och altaret invigdes 1301 till S:t Mikaels ära.

I Funbo bildade Johan Dillner en av landets första kyrkokörer. Deltagarna övade sina stämmor hemma med psalmodikon. På högtidsdagarna användes pukor och trumpeter i gudstjänsten.

Anor från 1100-talet

Funbo kyrka byggdes i slutet av 1100-talet. Det var en för sin tid rymlig kyrka med samma långhus, smalare kor och absid som fortfarande finns kvar, även om långhuset kanske inte var lika långt som nu.

Enligt ett avtalsbrev av ärkebiskop Nils Allesson invigdes Funbo kyrkas altare den 5 december 1301. Det var antagligen en återinvigning efter en omfattande ombyggnad av kyrkan i gotisk stil.

År 2004 gick kyrkan igenom en stor restaurering, då valv och väggar rengjordes och målningarna konserverades. I koret lades nytt stengolv och i absiden och i bänkkvarteren nya trägolv. Altarringen har kortats av och försetts med hjul, så att den kan flyttas vid behov. Arkitekt Uno Söderberg ledde restaureringen och ritade alla snickerier, bl.a. ett nytt bordsaltare.

I sakristian har införts vatten och avlopp. Till en rad nya snickerier hör förvaringsskåp i sakristian, i kyrkorummet och vapenhuset. Även sakristian har fått ett nytt altarbord, och Mariabilden i kyrkan ett nytt underrede. Ljuskronorna har konserverats, och under läktaren har nya armaturer satts upp. Bänkinredningen har behandlats och fått en ny fräsch yta.

Väggmålningarna

De sevärda väggmålningarna utfördes i mitten av 1400-talet. Omkring 1440 slogs valven i kyrkan . Enligt en inskrift målades den 1453, antagligen av samma konstnär av den s k Mälardalsskolan som vid samma tid målade Rasbo kyrka. Enligt en nu försvunnen inskrift skulle en del av målningarna ha gjorts redan 1443.

På norra väggen finns bilder av Abraham och Isak på väg till offret och Abrahams offer av Isak. På läktaren syns bilden av livshjulet på en vägg och kyrkofäderna Ambrosius, Augustinius, Gregorius och Hieronymus i valvet.

Altarskåpet

Altarskåpet är tillverkat i norra Tyskland under första delen av 1500-talet och inköpt till Funbo kyrka. Det är gjort av ek och har 134 snidade figurer, varav 5 hästar.

Skåpets centrala motiv är Nådastolen, d v s Treenigheten i form av Fadern som i sina händer håller fram Sonen på korset med Anden som en duva över Jesu huvud. Rosenkransen kring Faderns huvud var från början kring Maria med barnet men har blivit felplacerad vid någon restaurering.

I övrigt visas Jesu lidande i flera scener. I de små scenerna bredvid Nådastolen är urprunglig förgyllning bevarad. På insidan av skåpets dörrar finns fyra strålande bilder av de fyra "huvudjungfruarna" helgonen Katarina, Margareta, Dorotea och Barbara. De visas bl a på Alla Helgons dag.

församlingshemmet

Församlingshemmet går att boka för bl.a dopkalas, bröllopsfest och minnesstund efter begravning. Församlingshemmet rymmer ca 80 personer.

Kringliggande byggnader

Klockstapeln från 1675.

Klockarbol från 1828, en röd liten stuga,
som varit klockarens bostad och som nu
är lokal för kyrkans barnverksamhet.

Kyrkstallet med ledstång att binda hästarna vid.

Kyrkskolan från 1876 är idag skola för åk F-3.

Sockenstugan från 1776, där den ena salen användes som fattigstuga ända till 1916. I den andra salen var kyrkstämma, skola och körövningar.

Klockarladugården nere vid ån har blivit hembygdsmuseum.

Församlingshemmet intill kyrkogårdsmuren byggdes 1994.

Vägbeskrivning

Funbo kyrka ligger ca 12 km från Uppsala centrum, när man färdas längs väg 282 mot Almunge.

 

Trädföryngring

Att vårda en kyrkogård har sina sidor. För att nå ett långsiktigt bra resultat krävs ibland att större insatser görs, som nu när vi har tagit ett stort steg mot att återskapa de forna trädkransarna som tidigare omgav våra fina kyrkogårdar.