Österbybruks kyrka

Brukskyrkan i Österbybruk från 1735 tillhör herrgårdsanläggningen och är som flygelbyggnad orienterad nord-syd. Det är en senkarolinsk byggnad med säteritak och ovala takhuvar. Taket är belagt med spån och är svarttjärat. Ytterväggarna är rappade och gulfärgade med järnvitriol. Ursprungligen hade kyrkan inga fönster år väster utan endast fyra stycken på östsidan mot borggården. - Ingången till kyrkan är på norra sidan. Dörromfattningen utgöres av röd marmor och de gråmålade dubbeldörrarna har speglar med kraftig profil.  - På sydsidan finns mot herrgården en ursprunglig dörr, dock nu med igenmurad öppning. Då herrgården ännu beboddes av bruksägarna, nyttjades denna ingång för herrskapet. 

Efter en förhall med uppgång till läktaren, ett kapprum och en sakristia, leder svängdörrar in till kyrkorummet. Det är  enkelt, rektangulärt med vitkalkade väggar. De avgränsas upptill av en kraftig, profilerad och marmorerad list, som bildar övergång till spegelvalvet med dess hålkäl. Taket är målat grått med ljusare, molnliknande mönster med strödda stjärnor. 

Bänkarna är inneslutna i kvarter med bänkskärmar och dörrar. De nytillverkades 1953 efter mönster av den gamla bänkinredningen.  - Altaret och altarringen är äldre men ansluter till färgsättningen från kyrkans senaste renovering 2006. Vid denna kom också barnhörnan till liksom platsen för ljusbäraren i kyrkans bakre del. 

Ovanför kyrkans entrédel finns i rummets norra del en orgelläktare. Läktarens mittparti skjuter fram något och bärs upp av fyra pelare. Läktarbarriären är grå med grågröna speglar och förgyllda ramlister åtskilda av blomstergirlanger.

På barriärens framsida finns släkten Grills vapen, en förgylld trana i en grågrön, cirkelformad sköld, omramad av en förgylld blomsterkrans. Vapnet omges av piporna till orgelns ryggpositiv. 

ORGELN från 1984 är byggd av Johannes Mentzel, Härnösand. Den har 32 stämmor, tre manualer och pedal och är anpassad till kyrkan och dess volym för att utom för gudstjänstbruk även kunna fungera som konsertinstrument. Mentzel har i samverkan med kantor Ingemar Nordin ritat orgelns fasad.   

Sex stycken ljuskronor av bömisk kristall och vitmetall, formgivna av ark Cyrillos Johansson lyser upp kyrkorummet tillsammans med nio stycken lampetter, av vilka flertalet är från 1953.

https://www.svenskakyrkan.se/bilder/547267/%c3%96sterbybruks%20kyrka%20ljuskrona.jpg?doprocessing=1&w=721

KORSNEDTAGNINGEN

Kopia av Lars Gottman cirka 1750 efter Jean Jouvenets målning från 1698. 

Altartavlan är en oljemålning på duk, som är drygt 4 m hög och 2,70 m bred. Den rikt utformade ramen består egentligen av släta brädor. 

Korset, från vilket Kristus tagits loss skjuter snett in i bilden, och det är fem kraftfulla gestalter som hjälper till med nedtagandet. Josef från Arimataia och en lärjunge breder ut svepningen på marken. I bakgrunden syns tre sörjande kvinnor till vänster och ytterligare en gestalt till höger. Två av kvinnorna bör vara Maria, Jesu moder, och Maria från Magdala.  

Gottman har troligen gjort målningen efter ett kopparstick i svart-vitt. Dels är kopian spegelvänd och färgerna stämmer inte alls överens med originalets färger i Louvren i Paris. 

KRISTUS OCH SKATTEPENNINGEN  Oljemålning på duk. Kopia av okänd konstnär e. Peter Paul Rubens. 

Bygger på Matt 22:16-21. Fariseerna försökte snärja Jesus i fråga om att betala skatt. Då tog Jesus ett mynt med kejsarens bild och sa: ”Ge kejsaren det som tillhör honom och Gud det som tillhör Gud.” 

Målningen är spegelvänd i förhållande till originalet, som i dag finns i San Fransisco. Kopian kan vara gjord efter en etsning. Men färgerna stämmer ganska väl med originalets. Det dateras till cirka 1612. Kopian är troligen från tidigt 1700-tal. 

ISAK VÄLSIGNAR JAKOB

Oljemålning signerad Ioannes de Hemessen pingebat dvs Jan Sanders (1500-1558) från byn Hemessen utanför Antwerpen är konstnären. 

Bilden är en illustration till 1 Mos 27, där Jakob stöttad av sin mor Rebecka lurar till sig sin nästan blinde fader Isaks välsignelse, som egentligen var avsedd för brodern Esau. 

Målningen, som ursprungligen tillhörde kejsar Rudolf II i Prag, stals som krigsbyte av svenskarna under 30-åriga kriget. Bakom stölden låg ytterst drottning Kristina. Så småningom hamnade konstverket hos släkten De Geer, som placerade den i kyrkan i Österbybruk.