Sånga kyrka byggdes under slutet av 1100-talet i romansk stil med torn på västra sidan. På den tiden låg kyrkan på en vattenomgiven bergskulle. Namnet Sånga nämns för första gången 1308 då en fru Ingeborg testamenterade mark till kyrkan. Fast då och då under de närmaste århundraden skrevs det dock ”Sunga”. Namnet förklarades med att det fanns många sund och vikar i området. Eller också ett släktskap med verbet ”sjunga” som syftade på det omgivande vattnets ljud.
På 1300-talet förlängdes kyrkan åt öster och blev en salkyrka. Vapenhuset byggdes på 1400-talet och kyrkans träinnertak ersattes med valv av tegel. Kyrkan smyckades med kalkmålningar, som ett par hundra år senare målades över. Under årens lopp har de från början ganska små fönsteröppningarna vidgats i omgångar. 1730 slog blixten ner i tornspiran, men när den byggdes upp igen samma år bevarades dess 1500-tals form.
Under början av 1900-talet genomgick kyrkan en omfattande restaurering. Bland annat renoverades, eller gjordes helt nya, fönster, dörrar och gavlar. Spåntaket ersattes med svartplåt och källaren under sakristian gjordes om till pannrum. 1949 fick kyrkan elektrisk värme.