Det kompakta tornet är kyrkans äldsta del, troligen byggt i början av 1200-talet. Det har ofta påståtts att kyrktorn använts som försvarsanläggningar i orostider. Detta kyrktorn har ovanligt tydliga spår av detta. Gluggarna på sydsidan är formade som skyttegluggar. Innanför torndörren finns en bom som man kan skjuta igen från insidan. Grundmurarna efter en mindre romansk kyrka ryms inom den nuvarande gotiska, som är uppförd runt år 1300. Interiören präglas dels av de vackra gotiska valvens höga rymd, dels av en ovanligt intakt barockinredning. Merparten av bänkarna är från början av 1600-talet, målade av 1703 av Christian Lorentz Numens. Samma år målade han altaruppsatsen. Predikstolen är tillverkad 1687, målad två år senare.
Närs kyrka tycks vara helgad Johannes döparen. Den ovanligt välljudande kyrkklockan från 1473 är "gjuten till sankt Johannes ära". I det stora samtida altarskåpet, som sedan 1703 finns i annexkyrkan Lau, står också Johannes döparen närmast Kristus och hans heliga moder.
När har varit en av öns kyrksammaste socknar, präglad av den hjorterianska fromheten sedan mitten av 1800-talet. Under 1600-talet var När och Lau prebendepastorat för superintendenten i Visby (senare biskop). Haqvin Spegel var som en av dessa kyrkoherde på 1680-talet.
På Närs pastorats sigill från 1828 finns en bild av kyrkan med angivande av Psaltarpsalmen 84:2,3,11: Ljuvlig är din boning, Herre Sebaot! Jag förtärdes av längtan till Herrens förgårdar. Nu jublar min själ och min kropp mot den levande Guden. En dag på dina förgårdar är bättre än tusen dagar där hemma. Jag står hellre på tröskeln i min Guds hus än jag bor i de gudlösas tält.
Så har gamla tiders närkar tänkt om sin sockens heliga tempel. Också idag är porten öppen till helig Gud.
.jpg?DoProcessing=&w=550)