Mortorp kyrka är byggd av gråsten sannolikt på 1200-talet. Från medeltiden har bevarats en primklocka i koret. Altartavlan utgörs av en Golgataframställning ur ett senmedeltida altarskåp från 1500-talets början.
Källor:
Det finns över huvud taget väldigt lite kunskap om Mortorps kyrkas byggnadshistoria. Vi vet dock att kyrkan är byggd under medeltiden, eftersom ett konsekrationskors påträffats på den västra muren i kyrkorummet vid en renovering i slutet av 1980-talet. Koret som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med antalet apostlar, tecknas i kyrkorummet i samband med invigningen.
Det rakslutna koret tillbyggdes förmodligen under 1600-talet.
På utsidan av södra korväggen ser vi markerade dörrar i fasaden. Det är en påminnelse från den tid då sakristian låg här.
Och i närheten, i hörnet på utsidan ser vi en så kallad liljesten. Sådana är vanligt förekommande i Västergötland, men inte lika vanliga i denna delen av landet. Enligt en legend trodde inte Sankt Thomas på att Maria upptagits till himmelen och han lät öppna hennes grav. I stället för hennes kropp fann han graven fylld med liljor och rosor. Marialiljan var också symbolen för cistercienserordern.
Kyrkan har en altartavla som daterar sig till 1600-talet och som förmodligen är ett krigsbyte från södra Tyskland eller Österrike under 30-åriga kriget. När denna altartavla förändrades 1774 av bildhuggaren Hagerberg från församlingen och snickaren Claes Walberg från Öland, blev så stor att den skymde korets östra fönster, varför detta sattes igen och ett nytt fönster togs upp i korets norra del.
1772 byggde provinsialmålaren och träsnidaren Anders George Wadström den golvklocka som står invid koret i södra delen av kyrkan. Anders George Wadström som tidigare gjort både altartavla och predikstol till kyrkan i Arby, anlitades sedan åter år 1795 för att göra en predikstol som skulle sättas upp på den norra sidan av kyrkorummet. Den tidigare hade stått i söder.
Året efter, 1796 byggdes den nuvarande sakristian norr om koret samtidigt som sakristian i söder revs. Ett målat innertak från denna sakristia ska ha tagits om hand av en lantbrukare i Råsbäck och använts som ett innertak på en vind. Delar av taket ska än idag vara bevarat.
1944 införskaffades en dopfunt av kalksten. Även om man inte känner till någon tidigare dopfunt omnämns flera dopskålar i tenn i inventarieförteckningar från 1800-talet. En ny skål till dopfunten införskaffades 1969.
I koret finns en medeltida primklocka, och en nisch i koret var tidigare sakramentsskåp.
Krucifixet är tillverkat av konstnären Sven Bertil Svensson från Mörbylånga på Öland. Han är representerad i över 80 kyrkor i hela landet, men hans verk finns också i kyrkor på både Cypern och i USA. Sven Bertil Svensson har även skapat de två ikoner som sedan början av 2017 finns i kyrkan.
Åldern på nummertavlor är osäker men stilen talar om sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Tavlorna anskaffades troligen till kyrkan under tidigt 1900-tal.
Orgelläktaren byggdes 1741 och har en barriär prydd med tolv tavlor med målningar som föreställer Jesus och elva av hans tolv apostlar.
På 1770-talet hade några församlingsbor köpt det gamla orgelverket i Madesjö kyrka med avsikt att skänka den till församlingen. Kyrkoherden var tacksam men fru Bäckerström, som bland annat var ägare till Törsbo gård i Mortorp socken, motsatte sig att orgeln satte upp. Samtidigt förklarade några ledamöter att de inte ville ha någon orgel i kyrkan alls. Man tog dock in orgeln i kyrkan och gav i uppdrag till organisten i Döderhult, Rungren att sätta upp den. Orgeln var dock bristfällig och blev snabbt helt obrukbar, och för att laga den fick man skicka efter en orgelbyggare från Karlskrona.
Den nuvarande orgeln och orgelfasaden som byggdes 1891 av Setterquist & Son i Örebro hade till en början tio stämmor, men vid en renovering på 1950-talet utökades registret med ytterligare tio stämmor. Detta arbete utfördes av orgelbyggare Troels Krohn från Danmark.
I sakristian förvaras också två änglaskulpturer av trä, som förmodligen är delar av utsmyckningen till en tidigare orgel.
Även om det inte finns några gravhällar inne i kyrkan, finns bevis på att begravningar i kyrkan har skett på en av bänkdörrarna. Där kan man läsa: ”Här under liger begrafwen ärligh och gudsfruktig och wälförståndigh och hederlig danneman, Sahli(g) Anders Mål(a)re ifrån Rasbäksmåla, afsombnade i Herranom den 4 aprilis anno 1688”. Vi kan också läsa att han då var 90 år gammal. Möjligen var det denne Anders Målare som en gång målade bänkinredningen och därför fick sin gravplats under golvet i kyrkan.
Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som i slutet av 1980-talet. Och då blev taket i kyrkorummet prytt med kopierad 1800-tals dekor.
I klockstapeln som uppfördes 1737 sydväst om kyrkan hänger två klockor. Den lilla klockan göts 1659 och den stora klockan 1710. Det fanns i slutet av 1800-talet planer på att riva klockstapeln och bygga till kyrkan med ett torn, men dessa planer verkställdes aldrig.
På kyrkogården finns också en tionde-lada.
Källor:
Medeltidens kyrkor i Handbörd, Stranda, Möre och Kalmar medeltida stad och deras kvarvarande inventarier. En arkeologisk och konsthistorisk guidebok av Stig Lundh. Tryckt 2014.
Namnet (1344 Moratorp) består av förledet mor, sank skogsmark och efterledet torp, nybygge. Namnet skrevs 1391 i Morathorppa sokn (DRAp 17/1).
Mortorp kyrka är byggd av gråsten sannolikt på 1200-talet. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus och ett smalare rakslutet kor. Taken har hög gotisk resning. Koret har haft en portal och till vänster därom två murnischer på sydsidan, frilagda 1952 i samband med omputsning. Den ena nischen har ett vinkelbrutet valv troligen ursprungligt. Den andra har stickbågigt valv och liksom korportalen huggits upp i murverket.
På 1600-talet byggdes koret om. 1759 ersattes stenvalven av ett platt trätak och år 1765 byttes det stora stenaltaret ut mot ett mindre i trä då stensltaret var anpassat till det gamla koret. Kyrkans sakristia flyttades 1791 från södra till norra sidan. Kan nischerna haft förbindelse med sakristian och ett medeltida kapell som legat söder om kyrkan? Traditionen omtalar en marknadsplats och Helig Korskälla söder om kyrkan. År 1832 rivs vapenhuset vid södra ingången och det plana innertaket ersätts av ett välvt tak och triumfbågen rivs.
Vid renoveringen 1988-1989 byggs ett nytt vapenhus i söder lika med medeltida som revs år 1832. I vapenhuset inreddes en toalett. Vid renoveringen 1988-1989 upptäcktes konsekrationskors på västra väggen daterade till 1400-tal då det tydligen skett en kyrkoinvigning efter ombyggnad. Kyrkan har aldrig undersökts på sin byggnadshistoria. Strax nor rom kyrkan ligger en medeltida tiondebod i sten.
Från medeltiden har bevarats en primklocka i koret. Altartavlan utgörs av en Golgataframställning ur ett senmedeltida altarskåp från 1500-talets början.
Hagby och Mortorp församlingar bildade ett patorat under medeltiden.
1. Inge 1444
2. Joannes Caroli 1526-1527
Källor:
Folder Mortorps kyrka
Gammal är kyrkan,
Herrens hus står,
om än torn måste falla.
Murar så höga blir till grus,
ändå skall klockorna kalla.
Sv. Ps. nr. 56
Platsen för en kyrka är aldrig slumpartad, och i Mortorp kyrkas fall finns det anledning att fundera lite extra på placeringen. Rent geografiskt ligger kyrkan perifert i sydöstra kanten av socknen bara några kilometer från Arby medletida kyrka. Avståndet till socknens gamla gräns i nordväst är drygt 20 kilometer. kan detta möjligen tyda på att en förkristen kultplats föregått den första kristna kyrkan vid stranden av Hagbyån i byn Mortorp, den bördigaste och då mest tättbefolkade delen av socknen? Ett jordfast flyttblock med ca. 40 dokumenterade sk. älvkvarnar (urgröpta offerskålar) 150 m nordöst om kyrkan styrker den teorin. Här har man även funnit spår av bebyggelse som går tillbaka till järnåldern.
Kristendomen fick tidigt fäste i södra Småland. S:t Sigfrid verkade här i början på 1000-talet och följde enligt traditionen Hagbyån från kusten och in i landet mot Växjö. På sin väg mot det intre av Småland passerade han rimligen också byn Mortorp. En av dopkällorna, som fått hans namn, ligger för övrigt i Mortorp socken.
Mot slutet av 1000-talet var kristendomen etablerad i dessa trakter och kyrkbyggandet satte fart.
Dendrokronologiska undersökningar av virket i kyrkorna på Möreslätten placerar dem på 1100- och 1200-talet. De nuvarande sten kyrkorna har ofta föregåtts av kyrkor i trä, som kanske stod något hundratal år innan de ersattes av kyrkor byggda i sten.
Att Mortops kyrka i det fallet skulle ha en annan förhistoria än övriga medeltida kyrkor på Möreslätten är inte sannolikt. Kyrkan kan således dateras till 1200-talet, vilket ocså den muntliga traditionen vill göra gällande.
Ett besök i Mortorp kyrka innebär, såväl för den regelbundne gudstjänstdeltagaren, som för den tillfällige turisten en förnimmelse av historiens vingslag.
Här har seklers trogna upptagits i det heliga dopet, varit med i den tidlösa gemenskapen kring Herrens bord och slutligen vigts till den sista vilan.
Kyrkan har formen av ett skepp. redan i fornkyrkans dagar var denna bild vanlig. Ett skepp, som går på tidens vågor, styrt av Kristi fast hand. Själva kyrkaorummet kallas därför ofta för långskeppet.
Altaret, framme i koret, är kyrkans centrala punkt, placerat i öster, den särskilda Gudsriktningen. Vända mot öster deltar gudstjänstbesökarna i gudstjänsten och vända mot öster inväntar de döda på kyrkogården uppståndelsens dag.
Vid altaret sker mötet med det heliga.
Nattvardsbordet är det centrala i gudstjänsten. Här möter gudstjänstdeltagaren Kristus i enlighet med löftet i instiftelseorden.
I skärningen mellan kor och långhus antyds den symboliska gränsen mellan det himmelska och det jordiska.
Altartavlan skildrar kosrfästelsescenen, så som aposteln Johannes berättar den. Scenen är klassiskt uppbyggd med ett skulpterat krucifix i centrum omgivet av två grupper med vardera nio figurer på var sida om korset. I gruppen till höger ser man Jesu moder Maria i guld och blått, och bland annat Josef från Aritmatea med graalskålen. I den vänstra reliefgruppen ser man soldaten som stack Jesus med spjutet och bland de övriga en ivrigt antecknande yngling, möjligen evangelisten Johannes själv, som på plats ger en ögonblicksskildring av händelsen.
Framför korset finns ett litet akaciaträd, evighetens symbol och ovan korset två skulpterade änglar med en olivkvist respektive kalk i händerna.
Traditionen berättar, som saagt, att altartavlan skall var äldre än 1700-talet, kanske medeltida och möjligen ett krigsbyte från Tyskland.
Predikstolen är tillverkad av proviansialmålaren Anders George Wadsten 1796. Den har rokokons rundade former och färgsättning samt ett stilenligt ljudtak.
På taket, krönt med kors, ser man två keruber. Den ene utrustad med ett svärd (lagens symbol) coh den andre med ett ymnighetshorn (evangeliets tecken).
I taket hänger duvan, symbolen för Anden, som skall leda predikanten rätt vid utläggningen av texten och åhöraren som lyssnar på predikanten.
På predikstolens bröstning finns en uppsättning timglas. De mäter kvart, halvtimme, tre kvart och slutligen hel timme.
Timglasen är monterade på en sköld dekorerad med dödskalle och två korslagda benknotor samt texten Memente mori, Minns att du är dödlig. En påminnelse om livets flyktighet. Skölden är krönt med en gestalt, möjligen Moses med lagens två tavlor.
Det berättas, att en predikan som var värd namnet på 1800-talet förutsatte, att predikanten vände timglasen åtminstone en gång innan han kom till "Amen".
Ytterligare en sak i kyrkan vittnar om tidens flykt. En imponerande (fem meter hög) hörnklocka från 1700-talets tidigare hälft står längst fram på högra sidan av långhuset. I samband med restaureringen 1988-89 återskapades klockfodralets ursprungliga färgsättning.
Kyrkans äldsta prydnad är ett konsekrationskors i engelskt rött, som kan ses på västra gavelväggen precis vid trappan upp till läktaren.
Det frilades, efter att ha varit dolt under ett tjockt lager kalkputs, vid ledningsdragning i samband med renoveringsarbetet 1988-89.
Korset, som daterats till sengotisk tid, dvs. 1400-talet, är mycket ovanligt och vackert. Det är målat med grova penseldrag i frisk och frejdig stil, utfört på fri hand och resultatet tyder på att upphovsmannen var en mycket driven målare.
Under medeltiden målade man, i i samband med biskopsinvigningen av kyrkor, ofta sammanlagt tolv konsekrationskors på olika ställen i kyrkorna. Antalet syftade på Israels tolv stammar och jesu tolv lärjungar. Dolt under putsen finns således ytterligare elva kors.
Bänkindelningen i kyrkan är mycket gammal och går förmodligen tillbaks till 1600-talet, då kyrkan utvidgades med det raklånga koret.
De medeltida kyrkorna saknade sittplatser för gudstjänstbesökare. Endast korstolar förekom på den tiden.
Detta hade praktiska orsaker. Dels var gudstjänsterna ganska korta under den katolska tiden, dels var dte lättare att hålla värmen om man stod och dessutom kunde kyrkan rymma fler besökare om alla stod.
På 1600-talet ökade kraven på komfort. Gudstjänsternas längd ökade i och med att predikan blev viktigare och längre och psalmsången var omfattande. Dessutom gällde kyrkplikten under ortodoxins tidevarv. Alla skulle helt enkelt gå till kyrkan och kontrollen fordrade, att man lätt kunde se vilka som saknades.
Bänkkvarter byggdes och man byggde också ibland till kyrkorna, eftersomsamma mängd sittande, som tidigare hade stått förutsatte större utrymme.
Bänkarna i Mortorp kyrka har unik utsmyckning i form av en portal, olikt smyckad från dörr till dörr med sin särskilda utsmyckning och färgsättning. Möjligen var detta ett sätt att vägleda den icke läskunnige kyrkobesökaren till rätt bänk.
Inom portalen kan man numera läsa namnet eller namnen på den by eller de byar, som i första hand skulle sitta i denna bänk. Namnen skall enligt uppgift ha noterats så sent som 1870. Nuvarande Oskars församling har sedan äldsta tider varit kapellförsamling till Mortorps församling. Detta förklarar varför även byarna från Oskars socken finns representerade på bänkdörrarna i Mortorp kyrka.
Utöver bynamnen finns även en del andra uppgifter noterade på dörrarna. På en av dörrarna finns angivet, att Anders målare från Råsbäcksmåla skall vara begraven just där. 90 år gammal dog han den 4 april 1688. kan det möjligen vara han som byggde och målade bänkkvarteren en gång i tiden? Målningarna togs fram vid renoveringen av kyrkan 1952-53.
Under den katolska tiden fanns inga orglar i kyrkorna, men efter reformationen, allteftersom psalmsången blev mera omfattande och ekonomin tillät det, införskaffades orglar till kyrkorna.
Orgelläktaren i Mortorps kyrka byggdes 1741 och den första orgeln var på plats 1745. Den nuvarande orgeln och orgelfasaden byggdes 1891 av orgelbyggaren Zetterqwist och hade till enbörjan 10 stämmor. I samband med renoveringen 1952-53 utökades registret med ytterligare 10 stämmor. Ett arbete som utfördes av orgelbyggare Troels Krohn från Hilleröd i Danmark.
På orgelläkratens bröstning, finns 12 inramade tavlor med målningar, som föreställer Jesus och elva av hans lärjungar (Judas saknas). Sannolikt är målningarna samtida med läktarbygget.
Två större renoveringar har genomförst under 1900-talet, 1952-53 och 1988-89.
Det har bl.a. resulterat i att kyrkan fått eluppvärmning, elbelysning samt ljudanläggning. Även vatten och avlopp finns numera i kyrkan.
I det 1988-89 byggda vapenhuset, kunde församlingen diskret och utan att behöva göra ingrepp i de medeltida kyrkväggarna ordna med bl.a. en handikapptoalett.
I vapenhuset finns församlingens kassakista från 1802 och på väggen ser man ett fotografi av två tavlor med församlingens series pastorum. Dessa tavlor hängde tidigare inne i kyrkan. Förste kände kyrkoherde i Mortorp är Inge och året var 1444.
Klockstapeln, strax sydväst om kyrkan, byggdes år 1737 och har två klockor. Den äldsta, lilla klockan, gjöts 1659 och fick enligt uppgift en del av sitt malminnehåll från två malmljusstakar och två tennljusstakar, som dessförinnan använts på altaret vid jultid.
Stora klockan gjöts 1710. Den ersatte en tidigare klocka, som spruckit vid själaringningen efter Gustaf II Adolf 1632, men då lagats provisoriskt.
Inne i kyrkan, i koret, finns en liten primklocka, enligt uppgift från den katolska tiden.
Kyrkan har mångagamla silverklenoder. Allt nattvardssilvret är från 1700-talet. Vinkannan är från 1713, kalkens fot från 1726 och cuppan från 1799, patén och oblatasken från 1726.
De äldsta altarljusstakarna är från 1700-talet, men några nya har tilkommit i samband med senaste renoveringen. Samtliga är i tenn.
Kyrkan har två brudkronor, varav den äldsta är från tidigt 1700-tal.
Bland äldre Biblar kan Karl XII:s Bibel från 1703 nämnas.
De kyrkliga textilierna har en mycket viktig roll i gudstjänst och förkunnelse. Prästens liturgiska kläder erinrar om Kristi klädsel. Prästen är Kristi representant och handlar på Kristi vägnar i gudstjänsten.
Mässhaken går tillbaka på antikens överplagg och motsvarar Kristi mantel. Mortorps kyrka har mässhakar i kyrkoårets samtliga fem färger, den äldsta från 1805 i svart sammet med silverbroderier.
Alban motsvarar Kristi livklädnad coh har sitt namn efter den vita färgen. Till den bär prästen entt halslin, en fyrkantig duk, som läggs över skuldrorna och därefter bildar albans krage. Omkring albans midja knyts gördelen, som även fungerar som fäste för stolan, ett ganska brett band, som prästen bär över axlarna. Den symboliserar Kristi ok och finns också i kyrkoårets alla färger.
De senaste årtiondena har inneburit viss komplettering av kyrkans inventarier.
I koret finns två vackra röllakanmattor från 1953. Här står även dopfunten från 1944 i Öländsk kalksten och proccessionskorset, målat av konstnären Sven-Bertil Svensson i Mörbylånga 1989.
Ett altarbrun, i de färger som förekommer unbder kyrkoåret, kläder i allmänhet altaret. Det är tillverkat vid Libraria textilatelje i Stockholm 1989.
I kortaket hänger sedan 1989 en takkrona i mässing med tolv ljuspunkter. Tillverkare är Hans-Agne Jakobsson AB Markaryd.
Längre ner i kyrkan står en ljusbärare ritad och tillverkad 1992 av konstsmed Lars larsson Örsjö.
Människor har sökt sig till Mortorps kyrka i 800 år. De har tagit intryck med sig och lämnat avtryck efter sig. Ditt besök idag utgör den yttersta länken i denna kedja. Varje människa, som kommer in i kyrkan liksom varje inredningsdetalj, varje handling eller talat och sjunget ord ingår i ett levande sammanhang, som våra gudstjänster upprätthåller och för in i framtiden. Det är detta sammanhang med det förflutna och det vardande, som denna kyrkobyggnad vittnar om.
.jpg?DoProcessing=&w=800)
Träd in i den gamla helgedomes, bed en bön till den Evige!
Så stiger rökelsen av de heligas böner upp till Herren Gud från altare, från kyrkbänk, från människors hjärtan.
Så är det från släkte till släkte.
Himmelsens förgård kyrkan är, där vilja vår Herre oss möta.