Gustavsfors kapell

Minskad båttrafik kräver egen gudstjänstlokal

Gustavsfors kapell har använts av olika samfund och avspeglar viktiga delar av den kristna verksamheten i det forna brukssamhället. Järnbruket i Gustavsfors anlades 1747 invid fallet mellan sjöarna Västra Silen och Lelången. Verksamheten, som i slutet av 1800-talet övergick till pappers och massatillverkning, lades ner 1947 men brukstiden sätter ännu sin prägel på samhället.

Under lång tid fanns det en regelbunden båttrafik över Lelången till Torrskogs kyrka och socknens västra delar, men efterhand som denna minskade ökade också behovet av en egen gudstjänstlokal i Gustavsfors.

Under 1800-talets senare del etablerade sig olika frikyrkosamfund i samhället och 1891 byggdes kapellet av en förening inom Evangeliska fosterlandsstiftelsen, kallad Kyrkans vänner, tillsammans med Missionsförsamlingen.

Under åren 1930-41 uthyrdes byggnaden till Betaniaförsamlingen och på 1940-talet började också Svenska kyrkan att fira gudstjänst här. På 1950-talet inköptes byggnaden av Torrskogs församling och efter en renovering 1957 invigdes den som gudstjänstlokal av dåvarande biskopen Gert Borgenstierna.
Kapellet, som har frikyrkokaraktär, består av ett långhus vilket 1957 byggdes till i vinkel med ett kök och ett mindre samlingsrum kallat ”lilla salen”. Fasaden kläddes samtidigt med grå eternitplattor. Tillbyggnaden med ljusblå locklistpanel tillkom år 2000. Verandataket vid huvudingången kröns av ett enkelt träkors.
Kyrkorummets tak är svagt välvt och inredningen är enkelt utformad. Korpartiet är något förhöjt och avgränsas mot kyrkorummet av en bröstning med en öppning i mitten. Altaret består idag av ett löst vitlaserat träbord från år 2000. Predikstolen är utformad som en enkel talarstol och dopfunten är tillverkad i trä. Kyrkorummet saknar fast bänkinredning.

Klockstapeln på gårdsplanen är försedd med en klocka med inskriptionen ”Tidevarv komma, tidevarv försvinna”.

Sevärt inne

Altartavlan utgörs av en naturstenstriptyk kallad ”Vision i smedjan”. Den visar en smed i arbete med ett smitt gravkors. Solen strålar in genom fönstret och smeden ser i ljuset en vision av ett lysande kors och Kristussymboler. Den utfördes 1978 av konstnärinnan Olga Aue-Birkfeldt och är tillverkad av bland annat råsten, ametister, kvarts, granit och skiffer. Lampetterna är gjorda av äldre dragstänger till vagnar.