Begravningsavgiften

Gravplatserna finansieras med begravningsavgiften

Det finns gravplatser till alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett religionstillhörighet.

Enskilda personer betalar inte för dessa gravplatser, utan de finansieras med begravningsavgiften som alla folkbokförda i Sverige betalar via skattsedeln. Däremot betalar den enskilde för eventuellt egna tillval, till exempel för skötsel och gravsten. 

Begravningsavgiften finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser. Den går också till lön för personal som arbetar med begravningsverksamheten. Enkelt uttryckt används begravningsavgiften för att se till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit.

Begravningsavgiften 2024

Svenska kyrkans begravningshuvudmän beräknar varje år hur mycket begravningsverksamheten väntas kosta under det kommande året. Utifrån den, och utifrån invånarnas beskattningsbara inkomster, fastställer sedan den statliga myndigheten Kammarkollegiet begravningsavgiftens storlek.

Avgiften är densamma för alla som bor där Svenska kyrkans församlingar är huvudman för begravningsverksamheten. År 2024 utgör avgiften 27,7 öre per intjänad hundralapp. För en person som tjänar 400 000 kronor om året är avgiften 1 108 kronor per år, eller 92 kronor per månad. 

På övriga orter, i Stockholms och Tranås kommuner, kan avgiften vara en annan.

Vilken avgiften är står skrivet på skattebeskedet.

Läs mer om begravningsavgiften på Kammarkollegiets webbplats.

Kostnader som begravningsavgiften täcker

Det här täcker begravningsavgiften för den som var folkbokförd i Sverige:

- gravplats i 25 år
- gravsättning
- transporter av den avlidna inom huvudmannens förvaltningsområde fram till         gravsättningen, och i förekommande fall till krematorium och särskild gravplats
- kremering
- lokal för förvaring och visning av stoftet
- tillgång till lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler
- skötsel och underhåll av allmänna begravningsplater.

Kostnader som dödsboet står för

Dödsboets pengar ska först och främst används till begravningen och bekosta det som inte täcks av begravnings- eller kyrkoavgiften. Det kan handla om

- kista och eventuell urna
- svepning
- transport av kistan till lokal för förvaring och visning av den avlidna
- extra musik och sång
- dödsannons
- blommor
- förtäring vid begravning eller minnesstund
- gravsten
- bouppteckning
- begravningsbyrå

Om pengarna i dödsboet inte räcker till begravningen kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den som har dött var skriven.

Kostnader som kyrkoavgiften täcker 

Medlemmar i Svenska kyrkan betalar en kyrkoavgift, även kallad kyrkoskatten. Om den döde tillhörde Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften kostnaderna för

- präst från Svenska kyrkan
- begravningsgudstjänst
- församlingskyrka eller kapell
- kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
- processionsbärning av kistan, det vill säga att bära ut kistan och sänka ner den
   i graven.

Läs mer om kyrkoavgiften här:

Personer som inte är folkbokförda i Sverige

Det händer att personer som är folkbokförda i ett annat land ändå avlider i Sverige. Enligt begravningslagen har huvudmannen inte ansvar för att ge den personen en gravplats. Ändå sker det, av medmänskliga skäl.

Om en sådan person inte har någon efterlevande i Sverige som ordnar med gravsättningen, övertar kommunens socialförvaltning ansvaret.