Kyrkomötet består av 251 valda ledamöter som beslutar om viktiga frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Svenska kyrkans 14 biskopar deltar också i kyrkomötets sammanträden.
Så arbetar kyrkomötet
Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, träffas vid två tillfällen varje höst. Här beskrivs hur det går till när kyrkomötet fattar beslut.
1. Förslag
Det finns olika typer av förslag till kyrkomötet. Motioner är förslag från en eller flera ledamöter eller biskopar. Skrivelser är de förslag som kommer från kyrkostyrelsen. Varje år har kyrkomötet ungefär 100 olika förslag att ta ställning till.
2. Utskotten samlas
Vid kyrkomötets första tillfälle arbetar ledamöterna i åtta utskott med olika inriktning, till exempel gudstjänst och ekonomi. Utskotten är mindre grupper som har till uppgift att förbereda alla förslag innan kyrkomötet beslutar om dem. När utskottet är överens presenterar det sitt förslag till beslut i ett betänkande.
3. Betänkanden till alla
Mellan första tillfället med utskottens diskussioner och andra tillfället med debatt och beslut får ledamöterna ta del av alla betänkanden. De har då tid att läsa in sig ordentligt och ta ställning till de förslag som kyrkomötet ska besluta om.
4. Debatt och beslut
Vid andra tillfället samlas alla ledamöter i samma lokal, plenum, för att debattera förslagen offentligt. När debatten är avslutad och alla förslag är kända beslutar kyrkomötet i de olika frågorna. Den här delen i processen kan du följa på plats eller på webben.
5. Uppdrag till kyrkostyrelsen
Det är kyrkostyrelsen, kyrkomötets verkställande organ, som ansvarar för att
genomföra det kyrkomötet beslutar. De förslag som kyrkomötet bifaller, alltså röstar ja till, blir uppdrag till kyrkostyrelsen, som bestämmer hur de ska genomföras.
6. Uppföljning
Redan vid nästa kyrkomöte blir det uppföljning av de beslut som tagits. Kyrkostyrelsen redovisar då hur långt de kommit med att genomföra de olika uppdragen från kyrkomötet.