Lyssna

Om man kunde stänga dörrarna på Heemskercks altarskåp ...

Dörrarna till Heemskercks altarskåp inne i Domkyrkan är för sköra för att öppna och stänga så de står numera alltid öppna. Pressar man sig mot väggen bakom altarskåpet så kan man i mörkret ana de bilder som finns på dörrarnas utsida. Nu visar vi upp dem här.

Heemskercks altarskåp som vi kallar det, eller S:t Lars altarskåp som holländarna säger, står längs Domkyrkans södra vägg. Altarskåpet är nästan sex meter högt och åtta meter brett när dörrarna står på vid gavel. Under de fyrtio år som altarskåpet stod på plats i Sint Laurenskerk i Alkmaar öppnades altarskåpet när man firade mässa och vid de stora högtiderna.

Altarskåpet målades 1538-1543 av den holländske konstnären Maarten van Heemskerck. Han målade dörrarna i sin ateljé i Haarlem i Holland, men mittdelen var för stor och målades på plats i kyrkan i Alkmaar.

Hur altarskåpet hamnade i Linköping

Historien om hur det holländska altarskåpet hamnade i Linköpings domkyrka 1582 omgärdas av både en sägen och en mer trolig sanning.

Enligt sägnen beställdes altarskåpet av ärkebiskopen av Novgorod och fraktskeppet skulle ha råkat ut för en storm och gått på grund i Östergötlands skärgård.

Enligt den legenden köpte kung Johan III altarskåpet för 1200 tunnor vete och donerade det till Linköpings domkyrka. Johan III hjälpte till ekonomiskt när Linköpings domkyrka rustades upp under 1500-talets senare del. Senare forskning visar dock att altarskåpet såldes till Sverige för att räddas undan en sträng religionsinriktning kallad ”vederdöparna” som förstörde bilder i de katolska kyrkorna i Holland vid den här tiden. Kvittot på köpet finns i Alkmaars stadsarkiv.

När altarskåpet 1582 kom till Linköpings domkyrka placerades det i högkoret men flyttades 1812 till den södra sidan eftersom man då ansåg att högkoret blev för mörkt.

Heemskerck målade många altarskåp till kyrkor runtom i Europa, men skåpet som står i Linköpings domkyrka är hans största.

Altarskåpet innehåller tio scener från S:t Lars och Jesu liv. Heemskerck strävade efter att återge berättelserna så levande som möjligt med stora myllrande kompositioner i den på den tiden supermoderna stilen – manierismen. En stil som Heemskerck hade lärt sig när han arbetade i Rom 1532–1536 där han hade klassiska skulpturer och konstnärerna Michelangelo och Raphael som förebilder.

Det finns tydliga referenser både till Michelangelos berömda Adams skapelse i tortyrscenen av S:t Lars och Raphaels The healing of the Lame Man. Detta ses som en hyllning till hans förebilder och ett sätt att visa att han behärskade deras stil.

Berättelsen om S:t Lars

De två översta bilderna gestaltar berättelsen om S:t Lars som levde i Rom på 200-talet efter Kristus under förföljelsen av de kristna. På den högra bilden delar S:t Lars ut kyrkans pengar till de fattiga och handikappade för att förhindra att pengarna skulle hamna i kejsarens ficka. Den latinska texten på den målade papperslappen betyder ”han delade ut och gav åt de fattiga”.

I den vänstra bilden ser vi hur S:t Lars fick betala för sin goda gärning när han ligger naken på ett järngaller och torteras med glödande kol. Han dömdes till döden av Roms kejsare. Enligt legenden ska S:t Lars ha sagt: ”Jag är färdiggrillad på den här sidan. Vänd på mig och ät.” Det är dessa ord som står på latin i bilden.

De två nedre bilderna gestaltar Jesu födelse och den sista måltiden som Jesus firade med sina lärjungar.

Välkommen in i Domkyrkan och titta på altarskåpet i sin helhet!

Maarten van Heemskerck

Maarten van Heemskerck föddes 1498 i staden Heemskerk och var son till en bonde som ansåg att sonen skulle ägna sig åt jordbruk. När Maarten var tillräckligt gammal rymde han hemifrån till staden Delft där han hittade en lärare att studera måleri för. Han vandrade vidare till Haarlem och nästa lärare Jan van Scorel. Än idag misstar man sig på vem som målat vad av deras verk. Heemskercks stil kallas för manierism och den utmärker sig för en närmast överdriven detaljrikedom i klara färger med dramatiska rörelser. Stilen var populär under 1500-talet. Heemskerck kom senare att bo hos den välbärgade familjen Foppesz som han målade på ett familjeporträtt. Det anses vara det äldsta familjeporträttet av många som målades i Nederländerna under 1500- och 1600-talen.

1532 gav sig Heemskerck ut på en lång resa med målet att få se och måla världens sju underverk. Även om han inte kom så långt att han fick se några underverk så målade han de sju underverken och gjorde senare etsningar av dem som sålde bra, även efter hans död 1574.

Maarten van Heemskerck, självporträtt

Foto: Fitzwilliam Museum