Sällstorps kyrka ligger mitt i bebyggelsen på gränsen mellan Skuttrans dalgång och kuperade skogsmarker i söder.
Kyrkan är en murad stenkyrka från medeltiden. Den började byggas när Halland hörde till Danmark och vi befann oss i den katolska tiden.
År 1194 kom munkar från Själland till Viskans mynning. Söder om denna anlade man Ås kloster. Munkarna hörde till cistercienserorden. Vid klostret byggde man en kyrka i rött tegel.
Under dagarna var personer från klostret ute och arbetade ganska långt borta. Man byggde därför i mitten av 1200-talet ett kapell i Sällstorp, där man vid olika klockslag kunde ha sina tideböner. Så småningom byggdes kapellet ut och blev Sällstorps kyrka.
Det typiska för Sällstorps kyrka är att den under varje århundrade blivit förändrad.
Under medeltiden firades katolsk mässa. Prästen gick in till altaret genom dörren i sydöst och en valvbåge mellan koret och det övriga kyrkorummet skapade ett avstånd mellan präst och församling. Det finns en skulptur av Maria med Jesusbarnet och en föreställande S:t Olof.
Reformationen på 1500-talet satte predikan i centrum. Detta fick sitt genomslag på 1600- talet. Kyrkorummet öppnades upp, predikstol och bänkar tillkom.
1700-talet framhävde bland annat livsglädjen och det sköna. Då tillkom takmålningarna. Mitt i taket finns det hebreiska Gudsnamnet Jahvé. Vid sidorna finns medaljonger med de kristliga dygderna skrivna på latin. Kyrkan förlängdes österut och 1772 byggdes tornet av trä.
PÅ 1800- talet fick man en mera allvarlig inriktning. Det sköna och färggranna var inte tidens smak. Vitmålade brädor spikades upp i taket för att dölja takmålningarna, den utsirade predikstolen ställdes undan och ersattes med en slät och vitmålad. Den skurna altaruppsatsen ersattes med en målning föreställande Jesu himmelsfärd som nu finns vid dopfunten.
Ved en restaurering 1950 -1951 återfördes kyrkorummet till det utseende som fanns på 1700- talet.
Sällstorps kyrka har genomgått en ut- och invändig renovering under 2008 och 2009.