Lyssna

Altartavlan från 1764

Målningen föreställer Heliga två konungars tillbedjan med svävande änglar och kolonner.

Delsbo kyrka brann en natt i februari 1740. Vid återuppförandet revs södra långväggen och västra gavelväggen varpå kyrkorummet utvidgades.

Inredningsarbetet tog tid och kan sägas vara färdigt först 1764, då Paul Hallberg försåg kyrkan med en stor altarmålning.

Räkenskaperna i Delsbo är utförliga
Vi får veta att ”Altartafle Målningen bakom Predikstolen” påbörjades den 11 augusti 1764 och avslutades den 8 november samma år.
Ersättningen för Paul Hallbergs ”kost, kammare och säng samt för wed och ljus” elva veckor och två dagar tas upp.
Mellan nämnda datum förflöt knappt tretton veckor, vilket betyder att Paul Hallberg inte reste tillbaka till Hudiksvall i särskilt hög utsträckning.
Samma räkenskap berättar att arbetet utförts efter skriftligt ackord och att altartavlan var 23 alnar hög och 10½ aln bred (13,6 x 6,2  meter).
Olja och färger (=pigment) ingick i priset, som uppgick till 800 daler.
Utöver det fick Hallberg 36 fdaler för måkleri på saktistidörren och altar disken sam 36 daler i ”discretion”, som här skall tolkas som en gåva motsvarande dricks.
Räken skaperna tar även upp övriga kostnader som församlingen hade med materialet till altartavlan:
Till ramar på hwilka wäfwen utspännas skulle, köptes 1. tolft dubbla bräder, 9 alnar långa -15
De som ramarne gjorde, dem vid muren fäste, samt ställningarna härwid upreste och nedertogo, så wida de kosthöllo sig silfwa, finog tillsammans i betalning -57
Grofwa foderwäfwen, 200. alnar, som på ramarna utspändes och fastspikades, kostade -114.

Delsbo kyrka byggdes om till en basilika i nyromansk stil 1892-1893 och inför det togs altartavlan ned. Efter olika förvaringsställen placerades den i klockstapelns nederdel, där den åtminstonesedan 1960-talet var uppspikad så mittpartiet var synligt.

Text: Antikavrie Lars Nylander , Hälsinglands museum 

 

Altartavlans motiv är Konungarnas tillbedjan. Nedtill till höger ses Maria med Jesusbarnet och bakom henne står Josef. Framför dem står och knäböjer två av de  heliga tre konungarna med sina gåvor. I mitten och upptill ses molnskyar, strålar och änglar varav en med språkband. Scenen avgränsas av stora kolonner. Till altartavlan använde Paul Hallberg ett franskt kopparstick som föreställer altartavlan i Hittebarnhemmeta kyrka i Paris. Denna kyrka, vars utsmyckningar hade temat Jesu barndom, uppfördes 1746-1750 och invigdes 1751. Kopparsticket är daterat 1752, fjorton år före Paul Hallberg målade altartavlan i Delsbo. Det var alltså en alldeles modern gravyr som användes som förlaga.

I hittebarnhemmets kyrka fanns bestod altartavlan av tre tavlor. I mitten fanns den stora tavlan med Jesusbarnet, Maria, Josef och två av de heliga konungarna, och två mindre tavlor flankerade denna. Den tredje av de heliga konungarna återfanns på tavlan till vänster. Hittebarnhemmet med dess kyrka revs på 1870-talet. Byggnaden låg på torget framför Notre-Dame. 

Predikstolen från 1600-talet byttes 1852 till en ny, utförd av Albert Blombergsson i nyklassicistisk stil.
Att altarmålningen lämnades kvar orörd är intressant, för Albert Blombergsson hade 1850-1852 försett grannkyrkan i Bjuråker med en ny altarmålning, och i samband med det, målades måleri från 1791-1792 över, av målarmästare Hans Fransson, Paul Hallbergs efterträdare.
Altarpartiets karaktär i Delsbo måste ha förändrats eftersom den nya predikstolen hade både annan form och stil. för att få delarna att passa ihop utförde förmodlligen Albert Blombergsson vissa nymålningar runt predikstolen, på Paul Hallbergs altartavla. Men i det stora lämnades den orörd. Albert Blombergsson har i självbiografiska anteckningar förtecknat allt han gjorde, men nämner av någon anledning ingenting om predikstolen i Delsbo 1852.