Lyssna

Risbäcks kyrka

Historik om Risbäcks kyrka


Risbäcks kyrka är belägen på norra stranden av den vackra sjön Arksjön. Risbäck är en fjällby, 7 mil norr om Dorotea.
Den utgjorde ursprungligen kyrklig sett ett kapellag. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 maj 1901 bildades här en kapellförsamling med Risbäck som centrum. 25 år senare ombildades den till en vanlig annexförsamling.

Ända till mitten av 1800-talet var fjällbygdens befolkning häruppe för sin kyrkliga förrättningar, (dop, konfirmation, vigslar och begravningar) hänvisade till Dorotea. För en del var det en 11 mil lång väg dit. Färden till kyrkan var synnerligen besvärlig eftersom det inte fanns någon helst väg. Sommartid fick man ro efter vattendragen, andra årstider- gå eller åka efter häst. Det kunde ta en och två dagar att ta sig fram till sockenkyrkan.

Därefter väcktes redan 1849 vid Dorotea sockenstämma en fråga om ett bönhus i fjällbygden. Ett utdrag av protokoll förtäljer därom följande:         "Till inrättning af ett Bönehus i fjällbygden instämde Allmogen med Pastor att det jämte Begrafningsplats, vore tjenligast att inrätta invid Nybygget Risbäck, efter norra vattendraget i socken, hvilket beror på en syn, som enligt Allmogens enhälliga villja, skulle infallande vår verkställas af Pastor och Kronolänsman Rhén jämte 2:ne gode män. Den skrift som i Februari månad 1848 hade blifit insänd till Consistorium, och hvartill Nyb:Sonen Joh. Jonsson i Awasjön är författare, hvilket ders fader Jon Mikkelsson i Sockenstämman närvarande erkände, nekade Nybyggarna hafva gjort någon underskrift med sine namn, och yttrade bestämdt, att de icke ville hafva Bönehuset efter Södra eller Tåsjö vattendraget, som sträcker sig efter Lappmarks och Socken gränsen, hvilket vore högst otjenligt och mot ändamålet helt och hållet stridand"

Bönhusets plats skulle då förmodligen har blivit nuvarande Sörfors by även kallad Rajastrand. Emellertid dröjde det ett bra tag innan tanken på byggandet av en kyrka för fjällbygden tog fastare form.

År 1856 framlades vid en visitation i Dorotea församling mera medvetna önskemål om byggandet av en kyrka i Risbäck.

"Framträdde från kyrkan i choret åboen Ludvig Christian Salvator Fousinette i Sörfors och anmälde behofvet af en kyrkobyggnad i Risbäcks by, 8 mil ofvan Doroteha kyrka. Derom hade sig också förenat samtl. öfriga åboer i Sörfors, Brännåker, Harrsjöhöjden Afvasjön, Dabbnäs, Båtas, Löfsjön, Tvärselet, Mellan Rissjö, Risbäck, Storbäck och Stornäs, utgörande tillsammans 30 Hemmans Rökar; men som alla dessa voro stadda i stor fattigdom, som den öfriga församlingen jemväl intygade, likasom, att denna kyrkobyggnad var af högsta nödvändighet påkallad, emedan somliga hafa 11 mil lång kyrkoväg till Doroteha kyrka, så begärde Fousinette, å egna och öfriga till detta nya Capellag hörande åboers vägnar, att understöd till ifrågavarande kyrkobyggnad måtte dem utverkas, varom också visitatorer lofvade, att hos M.V. Consistorium ödmjukast göra anmälan, så snart ritning och materialförslag till ofvanberörde Capellkyrka
varda honom meddelande"

Två år senare kunde det vid visitationen i Dorotea kyrka meddelas att kyrkobygget i Risbäck hade påbörjats.Tyvärr finns det inga som helst uppgifter om hur detta bygge fullföljdes. Man kan bara gissa att många dagsverk gjordes av bygdens folk gratis. Hur ofta och av vilka präster sedan förrättades gudstjänster i Risbäcks kyrka förtäljer inga protokoll; inte ens när kyrkan invigdes. Enligt de gamlas berättelser, hölls gudstjänster i Risbäck en gång om året intill 1880-talet; 1880-1890 två gånger om året. Man höll gudstjänster, vigde, döpte och begravde. Så hade det fortgått intill 1905.

Visitationsprotokoll från 1868 lämnar även en kort upplysning om gudstjänstfirandet i Risbäcks kapellkyrka:

"Med Gudstjänsten förfares i enlighet med reglementet för Lappmarken, Kyrkohandboken och Kyrkolagen. Ingen person finnes som afhåller sig från den Hel. Nattvarnden. Allmänna Gudstjänsten sades blifa efter ortens beskaffenhet någorlunda flitigt bevistad och god ordning dervid vara iaktagen. Äfven i Kapellet i Risbäck hade Gudstjänster blifvit hållna af S.M. Adjunkten Nydahl i Vilhelmina."

Trots att regelbundna gudstjänster ej kunde firas i Risbäcks nybyggda kyrka första tiden, så hade dock nu fjällbygdens folk sitt andliga centrum närmare inpå sig. Åtminstone vid de stora helgerna samlades man här för att få vederkvickelse, ro och avkoppling från det hårda vardagslivet i en fattig bygd.
Som det berättas var det ännu i början på 1900-talet mycket kallt i kyrkan på vintrarna. Det fanns ingen uppvärmningsanordning.
Församlingen fick pälsa på sig ordentligt för att övervara gudstjänster. Prästen stor vid altaret ifört vargskinnspäls och vantar. Men folket då var av ett annat virke än nu. De var härdade av köld och snöstormar. Pjosk och dalt var okända begrepp i deras liv. Byavis byggde man så småningom kyrkstugor i Risbäck. Ty det var ändå för långa vägar att hinna fram och tillbaka till kyrkan på samma dag. 

År 1902 byggdes en prästgård som ännu står kvar. 1905 stationerades den första prästen i Risbäck, pastor V. Vallberg. Hans minne lever än. Dop nattvard, vigslar och begravningar m.m. och de ordinarie gudstjänsterna började förrättas här regelbundet.

När fattigdomen började vika från fjällbygden, blev församlingsbornas anspråk på bättre värme i kyrkan större. 1925 restaurerades Risbäcks kyrka första gången. Bättre värmeanordning installerades. Så gjordes även andra förbättringar.

Med den nya tidens ekonomiska och sociala utveckling följde också utveckling på det kyrkobyggnatoriska området. 1950 blev Risbäcks kyrka restaurerad för andra gången. Under komminister E. Smedgårds fasta ledning förvandlades fjällbygdens enkla kyrka till en modern kyrka. Elektrisk uppvärmningsanordning installerades, ny orgel, ny kyrkklocka anskaffades. Kyrkan målades in och utvändigt, så att den blev en varm och vacker kyrka.

Risbäcks kyrkas yttre historia säger mycket litet eller ingenting om dess andliga betydelse för bygden. Och det undandrar sig inte ens förmåga att i statistiska siffror ge besked om vad som försegott innaför dess väggar. Många av bygdens söner och döttrar har säkert här döpts, konfirmerats, vigts vid varandra och vigts till sin sista vila.

Det inre byggandet av en kyrka är inte människors verk utan Guds.
Och Han fortsätter sitt verk alltjämt.

Giv då Gud, att var vi bo,
Alltid när klockorna ringa
Samlas vi i Kristi tro
Herren vårt offer bringa
Hämta bön hans håvor ned
Skåda i hoppet den sabbatsfred
Sist för Guds folk står åter.
Sv. Ps. 163:6 (1937 års psalmbok)

Risbäck augusti 1959.
Komminister Andrius Skimutis

Präster som tjänstgjort i Risbäcks kyrka

I Risbäck kyrka har följande ordinarie präster stationerade och tjänstgjort.

Kapellpredikant Viktor Teodor Vallberg 1905-1918
Komminister Gustaf Bernhard Andersson 1919-1923
Komminister Nils Olof Nolander 1924-1928
Komminister Torsten Herman Gunnar Möllerberg 1928-1945
Komminister Erik Ivar Folke Smedsgård 1945-1952
Komminister Andrius Skimutis 1952-1980
Komminister Agne Bergmark 1980-2004

100 års jubileum
Den 1 maj 2005 firande Risbäcks församling 100 års jubileum med Högmässa i Risbäcks kyrka.
Högmässan leddes av Kyrkoherde Karl Winberg och Komminister Agne Bergmark.

Ny församling
Den 31 december 2005 upphörde Risbäcks församling och den 1 januari 2006 såg en ny församling
dagens ljus. Denna nya församling heter Dorotea-Risbäcks församling och bildades efter en
indelningsförändring där de båda församlingarna Dorotea församling och Risbäcks församling slogs
samman till en.

Gudstjänster
I Risbäcks kyrka firas gudstjänster i regel 2 gånger i månaden samt vid de stora helgerna dessutom hålls
dop, vigsel och begravningar här.

Kontakta oss för att veta mer.

0942-14230

dorotea-risback.forsamling@svenskakyrkan.se