Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen
utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.
Vision
Ekerö pastorats vision formuleras med orden ”Tusen år till!” och uttrycker vår vilja
att räcka den kristna tron och efterföljelsen till kommande generationer
att hålla Bibelns berättelser levande och tillgängliga in i framtiden och
att den kristna kyrkan på Ekerö ska fortsätta att leva av den kraftkälla som Guds ande är.
Omvärldsbeskrivning och omvärldsanalys
Omvärldsbeskrivning
Arbetet med omvärldsbeskrivning och omvärldsanalys sker när det är ett ansträngt läge i vår värld. Kriget rasar i Ukraina bara några timmars flygresa från oss, klimatkrisen gör sig alltmer påmind och vi befinner oss i en global lågkonjunktur.
Vi befinner oss också i kölvattnet av en pandemi som synliggjort vår sårbarhet, både lokalt och globalt. På lokal nivå ser vi sviterna av lång tid av isolering och ensamhet, men de senaste årens utmaningar har även stärkt vårt lokalsamhälle; församlingar, organisationer, myndigheter och ideella krafter har krokat arm. Digitaliseringen har gått i rekordfart och hållbarhetsfrågor har idag en självklar plats på dagordningen.
Ekerö pastorat är beläget strax utanför Stockholm i Ekerö kommun och tillhör Stockholms stift, Birka kontrakt. I pastoratet bor 19 558 personer, varav 11 456 är medlemmar (31/12 2021). Detta motsvarar en medlemsanslutning på 58,5%. Ekerö pastorat är uppdelat i tre församlingar:
Lovö församling: 978 invånare varav 583 är medlemmar (59,6%)
Ekerö församling: 16 826 invånare varav 9 761 är medlemmar (58%)
Adelsö-Munsö församling: 1 754 invånare varav 1 112 är medlemmar (63,3%}
I Ekerö pastorat finns fem kyrkor, varav fyra medeltida: Adelsö, Munsö, Ekerö och Lovö kyrkor. Nära Ekerö centrum ligger Ekebyhovskyrkan där förvaltningen finns samlad, där många har sina arbetsrum och där konfirmand- och ungdomsarbetet äger rum. Där ligger också Kyrkans heltidsförskola.
Ekerö pastorat har runt 50 anställda, en väl fungerande ekonomi och utan skulder. Med detta sagt behöver vi vara medvetna om att vi går en framtid till mötes där de ekonomiska förutsättningarna blir sämre.
I pastoratet bor och lever många barn, ungdomar och medelålders människor. Många lämnar Ekerö i åldern 20-35. Det är inte ovanligt att de flyttar tillbaka när de bildar familj.
I pastoratet finns två äldreboenden, Kullen och Ekgården, där pastoratet håller andakter.
I Ekerö pastorats gudstjänster och övriga verksamheter deltar framför allt människor som bor i respektive församling.
Ekerö kommun, där Ekerö pastorat är belägen, är en växande kommun. Det byggs många nya bostäder, människor som bor i kommunen har relativt hög utbildning och goda inkomster jämfört med snittet i Stockholm som ligger på och 83,7% har arbete.
I kommunen är 57,3% sammanboende, 36,2% ensamstående och 6,5% lever i hushåll som kategoriseras som övrigt hushåll. I statistiken syns inte de människor som har en svag förankring på bostadsmarknaden och därmed riskerar stor osäkerhet vad gäller sin boendesituation.
I Ekerö kommuns översiktsplan som beskriver kommunens utveckling till år 2030 konstateras att kommunen befinner sig i en expansiv fas med tillväxt och förtätning och inflyttning.
I kommunens politiska plattform för 2023-27 betonas arbetet för kultur, klimat och att förebygga psykisk ohälsa och missbruk.
Som stöd i arbetet har vi tagit hjälp av analysen ”En omvärld i förändring mot framtiden” som gjordes av Kyrkokansliet i samarbete med Kairos future år 2022. Analysen lyfter de mest väsentliga omvärldsförändringarna att ta hänsyn till i strategiskt församlingsarbete, så som systemstress, svåra hållbarhetsfrågor, ökande klyftor i befolkningen, snabb teknikutveckling, digital kommunikation och vikten av strategisk samverkan.
På individnivå betonas·stress och tidsbrist. Traditioner och spiritualitet frodas, men i allt högre grad fritt från formulerad tro och organiserad religion. Analysen lyfter även nya vägar och villkor för människors engagemang och Svenska kyrkans outnyttjade ”engagemangsreserv’’.
Omvärldsanalys
I en hållbar värld värnas alla människors lika värde, ekosystem skyddas och ekonomin respekterar planetens gränser.
Hållbarhetsfrågorna är akuta. En hållbar utveckling innefattar enligt FN:s Agenda 2030 tre dimensioner: den ekologiska, ekonomiska och sociala. Svenska kyrkan lyfter även en fjärde dimension, den andliga och existentiella.
Att värna om hållbarhet är ett tydligt sätt att sträva mot vår vision Tusen år till!
Ekologisk hållbarhet:
Ekerö pastorat har haft ett väl fungerande miljöarbete som inom trossamfundet på senare år hamnat i skymundan. Att återuppta arbetet är av yttersta vikt både för att stå upp för vårt uppdrag att förvalta Skapelsen och för vår trovärdighet.
Inom vår begravningsverksamhet är arbetet för ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald aktivt.
Social hållbarhet:
Social hållbarhet innebär att motverka psykisk ohälsa och utanförskap, att bidra till inkludering, social
sammanhållning, minskade klyftor och att motverka polarisering.
Flera undersökningar, däribland Kairos futures analys visar att det finns en stor vilja att på frivillig basis engagera sig i arbeten där man gör en insats för andra människor. Arbetet behöver dock vara utformat så att uppgifterna är tydliga, meningsfulla och med möjlighet till flexibilitet.
I de utmaningar som finns för att bidra till social hållbarhet har vi stor nytta av den metod som vi just nu inför i pastoratet; Mary-metoden, Svenska kyrkans metod för att handleda människor i arbetsträning och praktik.
I ett socialt hållbart samhälle ser vi också att vi är sammanlänkade med människor över hela världen och behöver interagera på ett sätt som främjar rättvisa, fred och trygghet globalt.
Ekonomisk hållbarhet:
Vi behöver göra noggranna prioriteringar och agera ansvarsfullt med pastoratets ekonomi, så att den grundläggande uppgiften kan utföras även i en framtid med lägre intäkter.
Andlig och existentiell hållbarhet:
I tider av oro behöver vi vända oss mot Gud i förtröstan på Guds kraft och nåd.
Kyrkan behöver möta människors andliga erfarenheter och enskilda trosbekännelser med respekt och ödmjukhet även när de inte formuleras enligt kristen tro och tradition.
Vi behöver fortsatt bekänna och förkunna den uppståndne Kristus.
Då många av församlingsborna är barnfamiljer behöver vi fortsätta att satsa på denna målgrupp. Digitalisering har kraftigt förändrat förutsättningarna för kommunikationsarbetet. Utvecklingen pekar på att fysiska platser och aktiviteter minskar i betydelse. I analysen som Kyrkokansliet och Kairos future har gjort återfinns begreppet ”fygital verklighet”- människor och kommunicerar både digitalt och fysiskt.
Vi behöver finnas i denna fygitala verklighet för att möjliggöra ett möte med dem som sällan eller aldrig fysiskt tar sig till våra lokaler och samtidigt slå vakt om det viktiga personliga mötet.