Konfirmation i samband med värnplikten

– Det känns kul att vara konfirmerad, och att vara i en så fin kyrka, säger Erik Marklund. 

– Det var en rolig ceremoni. Kul att få uppleva eftersom jag aldrig har varit på konfirmation förr, säger Mathilda Selemalm. 

Erik och Mathilda är två av de som har konfirmerats i samband sin värnplikt vid Ledningsregementet. Ingen av dem korfirmerades som fjortonåringar, men tog istället chansen att göra det som vuxna.

 – Jag vägrade konfirmera mig när jag var fjorton, berättar Mathilda. Men med tiden har jag mognat som människa och blivit mer öppen. Jag tror att när man är yngre är det många som konfirmeras för att det finns ett visst grupptryck - nu har jag gjort det bara för mig själv.

Som konfirmander vid regementet har man ett antal träffar under höst och vår med militärpastor Jimmy Werf, där man diskuterar kristen tro.

– Jag har lärt mig att man får ha sin egen tolkning och tro, säger Mathilda. Det som är rätt och fel för mig behöver inte vara det för någon annan. 

Erik håller med. Han har fått lära sig mycket om kristen tro och menar att det ibalnd kan finnas fördelar med att konfirmeras i lite äldre ålder som de har gjort.

– Man har samlat på sig fler erfarenheter, då kan det vara lättare att koppla dem till Bibeln, säger han.

Jimmy Werf som är militärpastor på Ledningsregementet håller med om att det blir en annan typ av samtal med vuxna konfirmander.

– De har mer livserfarenhet. De är också här helt frivilligt, inte för att mormor eller någon annan släkting har sagt till dem att de ska konfirmeras.

Det blir också speciellt att hålla konfirmandundervisning just under värnplikten på Ledningsregementet menar Jimmy.

– De utsätts för så mycket annat under den perioden. Det är våld och liv och död. Då finns det inte rum för struntprat utan samtalen blir ärliga på ett helt annat sätt, säger Jimmy.

Svenska kyrkan finns där som ett stöd för dig, värnpliktig eller inte, oavsett vad du går igenom. 

– Det är en fin gemenskap, säger Erik.

– Konfirmationen har varit en väg att hitta meningsfullhet när jag har haft det jobbigt eller mått dåligt. Det har varit något att förlita sig på, berättar Mathilda.