"För oss är dopet en viktig tradition"

– För oss var det självklart att döpa våra barn, säger Stefhan Hultstrand Bernspång.

Stefhan och hans fru är båda döpta. De har också valt att låta döpa alla sina tre barn. I deras familj är det en fin och viktig tradition som de vill bevara. 

– Det blir en rolig grej att man samlar hela släkten, det gör man inte så ofta annars – det är dop och bröllop typ, säger Stefhan.

Sonen Ted döptes i Tillinge

Så sent som i december döptes deras yngsta barn Ted i Tillinge kyrka. Precis som sina äldre systrar var Ted ungefär fyra månader gammal vid dopet. 

– Vi har tyckt att det passar med dop vid fyra månader, för då väger de inte så mycket och är inte så rörliga än, så det blir mer lätthanterligt, säger Stefhan.

Han beskriver Teds dop som ett klassiskt dop. 

– På första dopet, när vår äldsta dotter döptes, så ville vi sticka ut lite med mer udda psalmval och så. Men då kunde inte alla sjunga med eftersom de inte kände igen låtarna, det var knappt så att vi själva kunde, skrattar Stefhan. 

– Därför blev det mer klassiska psalmer efter det. Det var ju lite juletid på Teds dop också eftersom han döptes i december.

En speciell psalm har dock fått följa med på alla barnens dop. 

– Måne och sol. Den hade vi även på vårt bröllop, berättar Stefhan.

Det är många känslor som kommer upp som förälder när ens barn döps och man står där framme vid dopfunten. 

– Det känns kul, man känner sig stolt, säger Stefhan. Man blir lite rörd också, när allt får kretsa kring honom, kring barnet. Barnen är ju det finaste man har.

Efter Teds dop var det mat och fika i Hummelsta kyrkcentrum. Det var lika många barn som vuxna med, och barnen lekte för fullt i lokalerna.

Den kyrkliga miljön är också en viktig del av doptraditionen menar Stefhan. 

– Det är fint att ha dop just i en kyrka och i lokalerna runt omkring, säger han. Det är en välkomnande miljö. 

Tar fasta på festligheterna

Många som väljer att inte låta döpa sina barn när de är små menar att de vill att barnen själv ska kunna välja om de vill vara döpta eller inte. Det är inte en faktor som Stefhan har tänkt särskilt mycket på själv. 

– För oss är dopet en viktig tradition. Sen kan barnen förstås välja att gå ur kyrkan sen om de vill det, säger han.

Stefhans två äldsta barn är fem och sex år gamla. De vet om att de är döpta och de pratar en del om det hemma. 

– De tror att det är vid dopet man får sitt namn. Vi försöker förklara att det inte riktigt är så, att det också har med den kristna tron att göra, säger Stefhan.

För Stefhans familj är inte den religiösa delen av dopet nödvändigtvis det viktigaste. De tar fasta på ceremonin och festligheterna runt omkring. 

– För mig betyder dopet att man samlar alla och har en ceremoni kring Ted, kring barnet. Vi har familj lite överallt i Sverige och i Spanien, så då blir det extra viktigt att samlas. 

– Det blir också en tradition – alla i familjen har gjort det, så då är det klart att Ted också ska få göra det.