Om kyrkan
Österunda kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1200-talet eller under 1300-talets början. Den bestod då av långhus, kor och sakristia. Eventuellt har sakristian tillkommit något senare.
Långhus och kor hade ursprungligen höga tunnvalv av trä, som vid 1400-talets slut ersattes av tre stjärnvalv i tegel och de dekorerades med bilder av Albertus Pictor. Vapenhuset tillkom antagligen några decennier tidigare.
De största förändringarna av exteriören sedan senmedeltiden skedde under 1700-talet. På 1750-talet förstorades fönstren. Det nuvarande taket härrör från reparationsarbeten 1781, gavlarna var ursprungligen högre och spetsigare. Vid samma tillfälle togs en ny portal upp i västgaveln.
Vapenhusets blinderingar frilades vid en omfattande restaurering 1961 - 1962 under ledning av arkitekten C. O. Deurell. Restaureringen omfattade bland annat omgestaltning av västpartiet under läktaren, nytt golv och nya bänkar. Vidare togs kalkmålningarna från 1400-talet fram så långt det var möjligt. Målningarna består av två lager, ett äldre och ett yngre. Hela kyrkan var en gång dekorerad, men nu återstår bara fragment. Bland dessa finns en unik svit med bilder ur S:t Henriks legend.
Korfönstret är tillverkat av Harald Lindberg 1974 och inspirerat av Erik Axel Karlfeldts dikt Psaltare och lyra (Snabbt jagar stormen våra år). Se bild nedan.
På Österunda kyrkogård finns en minneslund med möjlighet att gräva ner aska.