Hur Årsta kyrka kom till
På 40-50 talet började Årsta bebyggas. 1945 bildades Årsta kyrkostiftelse, som bestod en grupp Årstabor som ville verka för att det skulle byggas en kyrka i Årsta. Kyrkostiftelsen började samla in pengar och har ända tills invigningen i augusti 2011 enträget arbetat för att Årsta skulle få sin egen kyrka.
Det första som kom var en klockstapel som köptes in från Fyrunga församling i Västergötland och uppfördes 1952. Man firade nu friluftsgudstjänster på berget kring klockstapeln och när Årsta torg byggdes hyrde man så småningom in sig Folkets hus, där man firade gudstjänster och hade dop, vigslar och begravningar.
Församlingshuset
1969 stod församlingshuset färdigt. Altaret invigdes 30 maj 1970. Arkitekt var Göran Dahlstrand. Han ritade församlingshuset med tanken att det skulle skapas en samlingsplats för Årstaborna, helt i enlighet med de övriga planerna för stadsdelen. I församlingshuset byggdes en stor samlingssal som användes som kyrksal tills Årsta kyrka byggdes 2010-2011 i anslutning till församlingshuset.
Hur skulle kyrkan se ut?
Från 60-talet till idag har församlingen vid olika tidpunkter arbetat med 5 olika arkitektförslag innan man lät genomföra det uppdrag som ledde fram till att man beslutade att uppföra kyrkan. 2008 togs beslutet att uppföra Årsta kyrka med Johan Celsing som arkitekt. Den 15 april 2010 tog kyrkoherde Margareta Stiernstedt det första spadtaget för bygget och 21 augusti 2011 invigdes Årsta kyrka av biskop Eva Brunne.
Hur arkitekten tänkte
Några av tankarna hos arkitekt Johan Celsing var att kyrkan skulle byggas med hjälp av elementära byggnadsdelar i tegel, betong och trä. Han ville åstadkomma största möjliga koncentration och andakt kring våra stora ritualer såsom dop, mässa, begravning och vigsel. Han har också inspirerats av möjligheten att kunna använda rummet med en stående församling, ungefär som i en ortodox kyrka.
Altaret och dopfuntens placering i den öst-västliga axeln i rummets mitt förstärker riktningen i det kvadratiska rummet och markerar dess liturgiska grund - man kommer in via dopet och närmar sig sedan altaret.
Kyrkan är också tänkt för andra sammankomster som exempelvis konserter. I barnens kapell inbjuder de knubbiga barnstolarna till att både sitta och klättra!