Kultugravar är gravplatser vars gravvårdar är bedömda som kulturhistoriskt värdefulla och som bevaras i pastoratets ägo med stöd av kulturminneslagen. En gravvård kan vara värdefull av flera skäl, det kan till exempel röra sig om en personlighet, en inskription eller stenens ålder som gör den tidstypsik.
Kulturgravar
Om du vill lära känna din stad gör ett besök på en kyrkogård.
KLOSTERKYRKOGÅRDEN
Klosterkyrkogården är belägen där det gamla Johanniterklostret en gång låg. Kyrkogården invigdes år 1834 och ersatte begravningsplatsen vid Fors kyrka. Inom kyrkogården finns cirka 260 kistgravar och 4 300 urngravar.
Sven August Hallström (1802 – 1881), borgmästare och hans maka Albertina Elisabeth Amanda Dybeck (1813 – 1870)
Med energi och ”understundom hårda nypor” försökte borgmästare Hallström att hålla ordning, i det som han tyckte bråkiga samhället. Eskilstuna genomgick under den här tiden en revolutionerande förändring från hantverksstad till verkstadsindustriort. Hans maka Albertina Elisabeth Amanda Dybeck var syster till Richard Dybeck, som skrev texten till Sveriges nationalsång ” Du gamla du fria”. Borgmästarparets dotter, Amanda Kerfstedt, har i sitt författarskap bland annat berättat mycket om Eskilstuna och sina föräldrar.
Jeanette Zetterberg 1782 – 1867 (född Sundin) föddes i Eskilstuna som dotter till en av stadens borgare. År 1813 gifte hon sig med Christoffer Zetterberg och tillsammans drev de en framgångsrik smides-och affärsrörelse. När maken dog sålde Jeanette företagen och levde som en mycket förmögen änka. Men istället för att luta sig tillbaka och ”leva det goda livet” fyllde hon sina dagar med välgörenhetsarbete för fattiga, barn och vuxna. Vid sin död var Jeanette en mycket välkänd och omtyckt kvinna. I sitt testamente skänkte hon stora summor till välgörande ändamål, bland annat 80 000 kronor i dåtidens pengavärde, till en kyrka som skulle stå på den norra sidan av ån. År 1929 invigdes Klosters kyrka.
Theofron Munktell 1805-1887 var en industriman och föregångare inom svensk verkstadsindustri. 17 år gammal började han arbeta på Kungliga Myntverket i Stockholm. 1832 grundade Munktell en mekanisk verkstad som senare blev Munktell Mekaniska Verkstad AB (uppgick 1932 i AB Bolinder Munktell). Under hans ledning tillverkades bland annat: Sveriges första mekaniska vävstol, slåttermaskinen och lokomotiv. Munktell månade om sina anställda och engagerade sig i utbildningsfrågor. För att motverka den tidens superi anlade han ett ölbryggeri och alla som lovade sluta med brännvin fick gratis öl på arbetstid. Munktell hade ett högt anseende såväl i Sverige som utomlands. Han var bland annat ledamot av Vetenskapsakademin och hedersledamot av Lantbruksakademin.
Victor Mossberg (1839 – 1910), läkare. Mossberg var en man som ivrigt verkade för medborgarnas hälsa och trivsel. Dels i sin roll som stads och provinsialläkare men han var också med och bildade Eskilstuna trädplanteringssällskap och att uppföra ett kallbadhus vid Nybron. Under sitt ordförandeskap i trädplaneringssällskapet var han bland annat med om att anlägga Hamnparken. Mossbergs genuina intresse för planteringar i olika former kanske möjligen kom från hans pappa, lantmätare Fredrik Forsberg som var med och planlade utformningen av Klosterkyrkogården.