Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram, eller som utgör överträdelse av EU-rätten. Lagen omfattar all privat och offentlig verksamhet. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och kontrollerar således att verksamheter uppfyller sina skyldigheter enligt lagen.
Exempel på missförhållande av allmänintresse är:
- Överträdelse av lagar eller föreskrifter
- Korruption
- Risker för liv, säkerhet och hälsa
- Skador på miljön
- Misshusförhållande med allmänna medel
- Oetiska förhållanden
Missförhållande av allmänintresse avser i regel inte rapportering som enbart berör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Det bör krävas att missförhållandena angår en krets av personer som kan betecknas som allmänhet.
De personer som kan rapportera, dvs. visselblåsa, är:
- Arbetstagare
- Den som förfrågar om eller söker arbete
- Volontärarbetare
- Praktikanter
- Inhyrda arbetstagare
- Egenföretagare som söker eller utför arbete
Skydd – hindrande/repressalier
Gentemot den person som visselblåser är det skadeståndssanktionerat och förbud mot:
- Hindrande åtgärder; exempelvis hot om bestraffning eller försvåra rapportering
- Repressalier; exempelvis omplacering, ändrade uppgifter, uppsägning eller avsked
Det gäller dock inte om brott äger rum vid rapportering eller inhämtande av information.
Skydd – ansvarsfrihet
Förutsättningar för skydd är att missförhållanden avser verksamhet där personen är, har varit eller kan bli verksam i. Det krävs även skälig anledning att anta att informationen var sann.
Du kan inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikten:
- om det finns en skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet,
- oavsett grunden för tystnadsplikten, exempelvis lag, avtal eller annan grund.
Undantag är om det gäller kvalificerad tystnadsplikt, så som inskränkningar i Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), eller försvarsuppfinningar. Ansvarsfrihet gäller inte heller brott som äger rum vid rapportering, till exempel förtal eller rätt att lämna ut handlingar. Däremot avser ansvarsfriheten inhämtande av information för rapportering, dock inte för andra brott som äger rum samtidigt exempelvis stöld eller olaga intrång.
Rapportering sker enligt lagen i nedan ordning:
1. Internt
2. Externt till myndighet, genom extern rapporteringskanal eller annat sätt
3. EU:s institutioner, såvitt det avser EU-överträdelser
4. Offentliggörande (massmedia)
Visselblåsarfunktionen i Eskilstuna pastorat
Visselblåsarlagen kräver att arbetsgivare med 50 eller fler arbetstagare inrättar ett internt visselblåsarsystem. En oberoende person eller enhet ska utses för att:
1. Ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande
2. Följa upp vad som rapporterats
3. Återkoppla till rapporterande om uppföljningen
Rapportering ska kunna ske muntligt, skriftligt eller vid fysiskt möte. Anmälan kan därför ske:
· Via webbformuläret på Eskilstuna pastorats hemsida (se nedan).
· Via telefon eller fysiskt möte: delge ditt telefonnummer i webbformuläret nedan för att bli kontaktad av Kyrkofullmäktiges ordförande.
· Via brev: Birgitta Ehrenström, Lötgatan 3A, 632 23 Eskilstuna
(märk brevet med ”Visselblåsning”). Blanketten som ska fyllas i hittar du längst ner på sidan.
Oavsett vilket av ovanstående alternativ som visselblåsningen sker igenom, ska formuläret på hemsidan användas.
Observera att du inte är anonym om du väljer att uppge ditt namn och dina kontaktuppgifter i anmälan.
Så fungerar visselblåsarfunktionen i Eskilstuna pastorat
När en anmälan kommer in till visselblåsarfunktionen via såväl webbformuläret som post eller telefon, tas den emot och registreras hos Kyrkofullmäktiges ordförande, som sedan följer upp och utreder händelsen.
Anmälaren ska få en bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju dagar, samt återkoppling om uppföljning och de åtgärder som vidtagits inom tre månader. För att Kyrkofullmäktiges ordförande ska ha möjlighet till detta behöver anmälaren uppge kontaktuppgifter, såväl anonyma som officiella.
Kyrkofullmäktiges ordförande har möjlighet att beroende på anmälningens karaktär överlämna förslag eller krav på åtgärder till aktuella personer (Kyrkoherde, HR m.fl.). Ordförande ska se till att anmälarens personuppgifter är anonyma under åtgärdsprocessen.