Sommaren 2018 inbjöd Lunds stifts stiftsgård, Åkersberg, för första gången till Familjeläger för familjer i sorg. Sedan dess har åtskilliga familjer kommit samman för att dela och bearbeta sin gemensamma erfarenhet – att en mamma eller pappa i familjen har dött. Under lägerdagarna samtalar deltagarna och gör övningar i grupper, de vuxna för sig och barnen för sig, och däremellan kopplar familjerna av, leker och har roligt tillsammans – och får vänner för livet.
När en förälder dör
När mamma eller pappa i familjen dör är det som att kapa ett ben på ett bord. Om ett av benen försvinner tippar hela bordet. För att bordet ska bli någorlunda stadigt igen, krävs att de andra benen kapas lite vardera för att tillsammans hjälpas åt att fylla platsen för det saknade benet.
Varje år mister cirka 3500 barn en förälder och 6-700 barn förlorar ett syskon. Av alla tänkbara dödsfall är det barns upplevelse av föräldrars död som får de största konsekvenserna. Och ändå är barns och ungdomars sorg inte riktigt erkänd. Det är viktigt att barn och unga inte lämnas ensamma med sina tankar och förvirrade känslor. De behöver få sin sorg bekräftad samt stöd för att kunna bearbeta den. Åkersbergs familjeläger för familjer i sorg leds av erfarna personer (präst/diakoner) i Svenska kyrkan samt stiftsgårdens lägeransvarige. Genom familjelägret får hela familjen stöd.
När sorgen drabbar en ung familj kan reaktionerna hos de enskilda familjemedlemmarna skilja sig mycket från varandra. Inte sällan håller de vuxna igen sina känslor för att ”skydda” barnen - och tvärtom.
Vikten av stöd
Att som sörjande familj få lämna över ”kommandot” till någon utomstående under några dagar, innebär att både tid och plats kan frigöras för personliga tankar, känslor och reaktioner. De enskilda familjemedlemmarna behöver inte använda all sin kraft på att ”hålla ihop” – varken sig själva eller sin familj.
De vuxna kan samtala och bekräfta varandra i sin vuxengrupp, och vet samtidigt att barnen blir omhändertagna på liknande sätt. Och barnet behöver inte uppleva att det måste ta ansvar för den vuxne, utan kan känna sig trygg med vetskapen om att de vuxna tas om hand av andra.
Sorgens känslor
”Jag har rätt att må bra – fast andra mår dåligt” är en av de personliga rättigheter som tas upp vid varje gruppträff.
Sorgens känslor är många. Det är viktigt att barnen får hjälp med att identifiera olika känslor – och skilja mellan dem.
Inga känslor är förbjudna. Trötthet, irritation, rädsla, ilska… får sin naturliga förklaring.
Med utgångspunkt från ”Hela människan-hjulet” kan barnen se hur alla delar av människan hänger samman och påverkar varandra; kropp-tankar-känslor-familj-förståelse. I en övning får barnen rita av varandras kroppskonturer på stora papper på golvet. När de sedan med olika färger ritar in var olika känslor, såsom ilska, glädje, sorg, oro känns i kroppen, blir det tydligt att känsla och kropp hör ihop.
Framtidens och hoppets träd
Varje gruppträff har ett tema. Till exempel betydelsen av att ha ett nätverk, att tipsa varandra om hur man kan trösta sig själv, att rita och berätta om begravning och att få fundera över vad som händer efter döden.
Sista gruppträffen hjälps alla barn med att skapa Framtidens och hoppets träd. Hopp är tron på att framtiden blir bra. På en stor gemensam bild av en trädstam med tomma grenar får barnen fylla trädkronan med sina drömmar och sina längtor. De skriver dem på gröna pappblad och klistrar upp. Då blir det så tydligt att det är drömmarna och längtan som ger trädet liv. Att det är viktigt att drömma och längta. Att det är själva drivkraften i vårt liv.
Lis Hamark, diakon
Raus församling, Svenska kyrkan Helsingborg
/okt-21
