Skåpet är tillverkat i Nordtyskland i början av 1500-talet och representerar den sengotiska stilens sista skede. Stilmässigt står det nära de berömda mästarna Claus Berg och Benedikt Dreyer, vilka är föga representerade i Sverige. Redan detta gör altarskåpet i Näs kyrka till en raritet. Till detta kommer att Näs kyrka är en av de ytterst få kyrkor i Skara stift som äger ett medeltida altarskåp.
Kvalitativt sett hävdar det sig mycket väl och intar en rangplats bland de sena nordtyska altarskåpen i vårt land. Om denna klenod i Näs kyrka ursprungligen beställts hit eller om det kommit hit som krigsbyte är svårt att avgöra. För den senare möjligheten talar kanske det faktum att altarskåpet helt saknar svenska helgon. Å andra sidan hör de åtta helgongestalterna i flyglarna till de i hela Västeuropa allmänt förekommande.
Mittpartiet har en mäktig framställning av Nådastolen, det vill säga Den Heliga Treenigheten, en vanlig andaktsbild under senmedeltiden. Vi ser Gud Fader sittande på sin tron, krönt med kejsarkrona. Framför sig håller han den korsfäste Sonen, en illustration av Kristi offer, vilket enligt katolsk syn upprepas på ett oblodigt sätt i varje mässa. Ovanför Faderns huvud (eller på hans skuldra) har Den helige Andes duva haft sin plats men saknas numera.
Treenighetsbilden omges av änglar som håller Kristi pinoredskap (passionsverktygen). Flyglarna innehåller åtta helgonskulpturer, placerade i två rader. Den översta raden i de båda dörrarna har kvinnliga helgon och den nedre manliga. Längst till vänster bland de kvinnliga helgongestalterna hittar vi S:ta Gertrud av Nivelles. Hon har som attribut (kännetecken) en kyrkomodell. Gertrud levde 626-659 och var dotter till Pipin d.ä. Hon grundade efter faderns död ett kloster i Nivelles (nära Bryssel) och ett flertal kyrkor.
Nästa helgon är S:ta Dorotea från Kappadocien, som led martyrdöden omkring 304 under en av de tidiga kristna förföljelserna. Barnet vid hennes sida är Jesusbarnet, som räcker henne ett föremål, enligt legenden en korg med rosor, vilket skall ha skett just vid hennes avrättning. Dorotea tillhör en mycket känd grupp kvinnliga helgon, de så kallade fyra krönta huvudjungfrurna, vilka spelade en stor roll i medeltida kult och fromhet.
Till denna grupp hör också de båda kvinnorna i högra flygelns övre rad. Där möter vi till vänster S:ta Katarina av Alexandria, som led martyrdöden år 306 eller 307. Hon håller i sin hand ett sönderbrutet hjul med spikar. Detta syftar på hennes martyrlidande, känt i den svenska folkvisan om liten Karin i spiketunnan. Sist i raden finner vi S:ta Barbara med sitt torn. Barbara led martyrdöden år 303 i Mindre Asien. Hon hölls av sin fader fången i ett torn för att hon inte skulle nås av det kristna budskapet. Då hon trots detta blev kristen lät fadern i sin vrede döda henne.
I den vänstra nedre raden finner vi S:t Göran med draken. Göran eller Georg led martyrdöden år 303. Allmänt bekant är legenden om hur han räddade en prinsessa från att bli uppslukad av en drake. S:t Göran är scouternas skyddshelgon. Invid honom avbildas en man i dalmatika (diakonernas dräkt). Hans attribut är nu borta men har varit ett halster. Bilden föreställer S:t Laurentius, Uppsala och Lunds patron. Laurentius var ärkediakon i Rom och led martyrdöden år 258 genom att stekas på ett halster.
I den högra flygeldörrens nedre rad finner vi först en bild av aposteln Johannes. Hans attribut är en kalk (nu borta) samt en bok, syftande på hans evangelium. Sist i raden avbildas ännu en diakon, S:t Stefanis. Den förste kristne martyren, vars minne vi firar på Annandag jul. Han blev stenad till döds och håller därför i sin hand några stenar. (Se Apostlagärningarna 7:54-60). Altarskåpet vilar på en sockel (predella) som ursprungligen haft målningar vilka nu är borta. Borta är även målningarna på flygeldörrarnas baksidor.