Allhelgonahelgen

Vi minns helgonen och dem som stod oss nära 

Allhelgonahelgen består av två kyrkliga helgdagar: alla helgons dag och alla själars dag.

Historiskt har vi skilt mellan att minnas helgonens liv – på alla helgons dag – och att minnas våra närståendes liv – på alla själars dag. Men rent teologiskt är det ingen skillnad: Vi är alla heliga, tack vare Jesus kärlek till oss.

Helgen präglas av att ljusen lyser på våra kyrkogårdar. De lyser upp mörkret och påminner oss om Guds ljus, som räddar oss från döden, som visar oss på förlåtelsens väg och som ger oss ett himmelskt hopp.

De flesta av våra kyrkor är öppna under allhelgonahelgen. Välkommen in för att tända ljus eller sitta en stund i stillhet. I kyrkorna finns namnen på de församlingsbor som lämnat under året anslagna. Om du inte har möjlighet att besöka en kyrka eller en kyrkogård kan du tända ett digitalt ljus på bönewebben. Klicka här för att komma till bönewebben.

Alla helgons dag är en helgdag och den firas alltid den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Alla själars dag firas dagen efter alla helgons dag, på söndagen. Då minns och hedrar vi våra döda närstående. 

De många helgonen fick en gemensam dag 

Tidigt i den kristna kyrkan började man fira helgonen och minnet av martyrer. Helgon var människor som man höll särskilda, heliga. Till martyrer räknas människor som dött för sin tro. 

Det blev till slut många dagar att fira och det uppstod ett behov av att samla helgonen och martyrerna utan namn till en egen helgondag. För cirka tusen år sedan införde därför den tyskromerske kejsaren Ludvig den fromme en gemensam dag för alla de helgon som inte kunde få egna dagar i almanackan.

Helgonens betydelse ser olika ut i olika kristna traditioner. Helgonen har olika betydelse också för enskilda kristna.  

Vad är skillnaden mellan allhelgona och halloween?

Både allhelgonahelgen och halloween uppmärksammar de döda, men det görs på väldigt olika sätt. Alla helgons dag firas alltid lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween firas alltid 31 oktober. 

Halloween kommer från förkristen tid

Nutida firande av halloween har sitt ursprung i ett keltiskt firande av de döda i förkristen tid. En del av firandet bestod i att man tände eldar och klädde ut sig för att skrämma onda andar. 

Prästerna oroades över tron på andar

Längre fram i tiden oroades kyrkans präster av att den gamla traditionen fortlevde, eftersom den innebar en tro på att de döda kunde komma tillbaka i form av andar. 

Omkring år 1000 införde påven högtiden Alla själars dag. Tanken var att man då skulle minnas sina döda anhöriga, be och tända ljus för dem. Förhoppningen var att det nya firandet skulle ersätta det gamla.

Idag finns två firanden

Än i dag kvarstår en del av halloweenfirandet i vårt samhälle, samtidigt som allhelgonahelgen är en viktig kristen högtid.