Under 1800-talet revs många av våra medeltidskyrkor och ersattes av nya, större helgedomar. I Skara stift har drygt en tredjedel av alla kyrkor uppförts under detta århundrade. Yllestads kyrka är en av dem.
Den medeltida kyrkan, belägen på samma plats som den nuvarande, uppges ha blivit nedbränd av danskarna på 1560-talet, men återuppbyggts. Vid en syneförättning 1824 ansågs den emellertid vara så liten och bristfällig att den inte var värd att reparera och församlingen ålades att bygga en ny.
Skatteunderlaget var dock tydligen litet, för så småningom fick man tillstånd att uppta kollekt i rikets alla kyrkor (så kallat stamboksmedel) till den nya kyrkan. Kyrkobygget påbörjades 1843 och var färdigt först 1848. Sten till murarna fanns det gott om, men timmer till trävirket fick man köpa utom- socknes. Hela kostnaden för bygget uppgick till något över 16 000 kronor.
Torn med hjälmhuvud
Byggnadsstilen är den så kallade nyklassiska. Detta är anmärkningsvärt eftersom denna stil i mitten av 1800-talet på de flesta håll redan övergetts tills förmån för den enklare Karl Johansstilen. Till skillnad från Karl Johanskyrkorna i Näs och Karleby fick därför Yllestads kyrka ett torn med så kallat hjälmhuvud. Den har vackert svängda linjer och är krönt av en lanternin, som håller ett förgyllt klot och ett förgyllt kors högt mot himlen. Yllestads kyrktorn, synligt vida omkring, hör förmodligen till de vackraste i stiftet.
Kyrkans långhus, som också innefattar koret, är helt rektangulärt med tornet i väster och en femsidig absid inneslutande sakristia, byggd mot gavel-väggen i öster. Interiören kännetecknas av ljus, vidd och rymd utan att verka ödslig. De slutna bänkkvarteren ger en känsla av trygghet och ro.
Innertaket är ett välvt, blåmålat trätak. Det har sagts att det är de välvda innertaken som ger denna typ av kyrkor deras tempelkaraktär. Bortsett från tak och bänkar är de dominerande färgerna vitt och guld. Det är dock det stora förgyllda korset av trä på altaret som främst drar till sig uppmärksamheten. Som tecken på att det ska föreställa Kristi kors finns törnekronan och svepeduken med. Genom sin guldglans och sin mäktighet vittnar altarkorset dock inte bara om Kristi lidande och död utan också om hans makt och härlighet.
Skadad av jordbävning 1904
På nischväggen bakom korset kunde man förr urskilja bilder av moln och änglaansikten. Numera är den dock täckt av en färgad bonad från Tre Bäckar i Varnhem som bildar en effektfull bakgrund till det gyllene altarkorset. Bonaden döljer också spåren efter det kraftiga jordskalv som skakade Sverige och Yllestad på förmiddagen den 23 oktober 1904. Skalvet var så kraftigt att väggen framme vid altaret sprack från golv till tak och i Falköpings tidning rapporterades om händelsen att man på många ställen trodde att ”domen” var inne.
Några bilder av Kristus eller av några människor ser man inte, däremot bilder av två änglar på väggen ovanför korset. De håller ett band med inskriften: ”Sen på honom vhilken då han måtte haft glädje led korset”
Längst upp sitter ett halvcirkelformat fönster, fungerande som en strålgloria. Altaret och korset flankeras av två kraftiga pelare, erinrande om pelarna i de antika grekiska templen. Som sig bör i en kyrka av denna typ är de flesta bilderna sinnebilder, symboler. Vid korsets fot ser vi ett ankare (symbol för hoppet), ett brinnande hjärta (kärleken) och en palmkvist (segerjubel). Samma tre symboler återkommer också på predikstolsspeglarna. På bokstödet upptäcker man ett par korslagda pilar, som förmodligen ska påminna om att Guds ord stundom känns som ett ”styng” i hjärtat.
Tavla av Eva Spångberg
På den södra korväggen sitter ett en doptavla i form av ett träsnideri av Eva Spångberg. Verket har titeln ”Låt barnen komma till mig”. Den gamla kyrkans altaruppsats med dess trohjärtade Golgataframställning förvarades länge i ett tornrum. 1987 renoverades den och har nu sin plats ovanför kyrkans södra dörr.
Yllestads församling kan också glädja sig åt att äga ett synnerligen förnämligt orgelverk, som med sin vackra fasad är en prydnad för läktaren och hela kyrkan och som även som musikinstrument värderas mycket högt. Det är byggt 1864 av den kände orgelbyggaren Svante Johansson i Liared. 1954 och 1986 blev det grundligt renoverat.
Innertaket är ett välvt, blåmålat trätak. Det har sagts att det är de välvda innertaken som ger denna typ av kyrkor deras tempelkaraktär. Bortsett från tak och bänkar är de dominerande färgerna vitt och guld. Det är dock det stora förgyllda korset av trä på altaret som främst drar till sig uppmärksamheten. Som tecken på att det ska föreställa Kristi kors finns törnekronan och svepeduken med. Genom sin guldglans och sin mäktighet vittnar altarkorset dock inte bara om Kristi lidande och död utan också om hans makt och härlighet.
På nischväggen bakom korset kunde man förr urskilja bilder av moln och änglaansikten. Numera är den dock täckt av en färgad bonad från Tre Bäckar i Varnhem som bildar en effektfull bakgrund till det gyllene altarkorset. Bonaden döljer också spåren efter det kraftiga jordskalv som skakade Sverige och Yllestad på förmiddagen den 23 oktober 1904. Skalvet var så kraftigt att väggen framme vid altaret sprack från golv till tak och i Falköpings tidning rapporterades om händelsen att man på många ställen trodde att ”domen” var inne.
Några bilder av Kristus eller av några människor ser man inte, däremot bilder av två änglar på väggen ovanför korset. De håller ett band med inskriften: ”Sen på honom vhilken då han måtte haft glädje led korset”