Sommarringning i kyrkklockorna

Sommarringningen i pastoratets kyrkklockor är en urgammal tradition. Den härstammar från en tid då de flesta människor inte hade egna klockor i hemmet. Under den ljusa sommaren gav då kyrkklockornas ringande besked om när det var dags att gå till arbete och när det var dags att sluta. 

Kyrkklockorna i pastoratets kyrkor ringer kl 07.00 och kl 19.00 under perioden 1 maj till 1 september.

Klockor har en lång historia i den kristna kyrkan. Den äldsta användningen av kyrkklockor kan härledas till Italien år 535. Det året beställdes den äldsta gjutna klocka som använts av kristna av ett kloster i Neapel från den nordafrikanska forntida staden Kartago. 

Kyrkklockornas främsta uppgift har alltid varit att kalla människor till gudstjänst, men de har också använts för att uppmana människor att be, för att varna vid till exempel brand eller krig och för att tala om att någon har dött - såkallad "själaringning".

 Ljudet av kyrkklockor är ett av få ljud vi kan dela med tidigare generationer och som inte ersatts eller försvunnit. Klockljudet förenar oss också med en stor del av den kristna världen som använder klockor i sina gudstjänster.