Retreat betyder att dra sig tillbaka. I alla tider har människor sökt sig till avskilda platser som ger möjlighet till vila och eftertanke, stillhet och bön. I en kultur där aktivitet och effektivitet premieras, glömmer vi ofta det enkla och självklara: människans liv är en pendling mellan arbete och vila. För att kunna ge är det nödvändigt att ta emot. Endast den som låter sig bli älskad förmår att älska.
I retreaten lägger vi arbete, almanacka och ambitioner åt sidan. Vi ger oss tid att möta oss själva och våra andliga behov. I den kristna traditionen har retreaten varit en plats där människan ställer sitt liv inför Jesus Kristus, vad han gjort och vem han är för mig. I centrum står hjärtats samtal med Gud och mig själv. Retreaten handlar inte om att göra eller lära nytt, utan om att erfara. I stillheten låter vi något ske på djupet i våra liv. Mötet med Gud är hemligheten till det nya som sker, den inre förnyelsen.
Retreaten är inte en plats att “hinna med” allt det som blivit ogjort den senaste tiden. Man bör därför inte ta med sig arbete som behöver utföras in i retreaten. Dagstidningar och andra media, liksom telefoner, lägger vi likaså åt sidan när vi går in i retreatens tystnad.
Tystnaden är retreatens stora gåva till oss. Från det att retreaten inleds till dess den avslutas råder tystnad. Deltagarna samtalar inte med varandra, under måltiden spelas musik. I allt vi gör omsluts vi av den goda tystnaden. I retreatens tystnad möter vi även sådant hos oss själva som slumrat i det fördolda. Vi blir varse minnen och känslor, smärtsamma sår och undanträngd glädje. Möjligheten till ett personlig samtal med retreatledaren är därför en viktig del av retreaten.
(Texten är hämtad från Ekumeniska kommuniteten i Bjärka Säbys hemsida)
Vill du veta mer om vad retreat är och innebär hör av dig till Camilla Vallhagen som är kontaktperson för retreater i Svenska kyrkan i Falun