En vitmålad stenkyrka, ligger 7 km väster om Högsäter. Kyrkan ligger på en höjd vid en mindre bebyggelse med en gammal skolmiljö där vägar möts från flera olika håll.
Det finns inga säkra uppgifter om när dåvarande Rännelanda församling fick sin första kyrka. Men den medeltida dopfunten som ännu används är enligt fackmäns bedömning från 1100 eller 1200 talet, så troligen fanns det en kyrka redan då.
Den gamla, eventuell medeltida, kyrkan var placerad nedanför den nuvarande kyrkan åt sydväst. Kyrkan var liten och byggd i trä. Man vet också att den blev utvidgad 1726 och fick då ett nytt kor.
År 1757 kan man läsa i gamla sockenprotokoll: ”det föga värt att kosta mycken reparation på den gamla kyrkan, vilken är över allt bristfällig, så att man måtte vara snart betänkt på att bygga en ny, då det vore bäst att bygga henne av sten”. Den gamla kyrkan bidrog dock med värdefulla inventarier. Förutom dopfunten finns ett madonnaskåp där dörrarna är försedda med figurer i mindre skala. Vidare ett diakon- eller helgon-skåp samt ett norskt altar- eller processionskrucifix.
Den nya kyrkan invigdes Mikaelidagen 1773 Kyrkan är ritat av slottsarkitekten C F Adelcrantz och godkänd av konung Adolf Fredrik. Genom förmedling av intendent Thure Langer skänkte fru Hedvig Lindhagen ritningen till församlingen. På ritningen var kyrkan försedd med torn, men tornet uppfördes först 1944.
Från början hade kyrkan stengolv. Vid en renovering c:a 1850 fick kyrkan brädgolv som lades ovanpå stengolvet och nya fönster insattes. Tegeltaket blev utbytt mot skiffer och en trappa utanför i slänten, upp mot kyrkan gjordes iordning.
1894 insattes värmeugn i kyrkan som hittills saknats.
Tornet uppfördes i samband med en stor restaurering 1942-1944 och skiljer sig ganska lite från originalritningen. Kungl. Byggnadsstyrelsen A. Forssén upprättade ritningarna och de fastställdes 1943 och byggarbetet kunde då påbörjas.
Renoveringen omfattade förutom tornet, sakristia med värmekammare, ny orgel, nya bänkar, nytt golv i hela kyrkorummet, värme och ljus/el, yttre och inre målning samt konservering av altartavla och dopfunt. Nya kyrkbänkar insattes 1934.
Andra söndagen i advent 1944 blev kyrkan högtidligen återinvigd av biskop Arvid Runestam assisterad av tolv präster. Collaget i vapenhuset förstärker berättelsen.
Källor: Boken om Rännelanda, www.nordiskamuseet.se/en/node/2191,