Fakta om Stora Sköndals kyrka

Stiftelsen Stora Sköndal har bedrivit verksamhet i Sköndal sedan 1905. Svenska Diakonsällskapet hade bildats redan 1898 i Gävle med huvuduppgift att utbilda diakoner. I många år firade man gudstjänst i Diakonsällskapets huvudbyggnad, men man längtade efter en riktig kyrka. Bygget av Stora Sköndals kyrka påbörjades 1927 med Svenska Diakonsällskapet som byggherre. Arkitekt var Hakon Ahlberg, prästson från Halland. Kyrkan invigdes på Tacksägelsedagen år 1929.

Sedan 1993 ägs Stora Sköndals kyrka gemensamt av Stiftelsen Stora Sköndal och Svenska kyrkan, Farsta församling. Det tillbyggda församlingshemmet ägs av Svenska kyrkan, Farsta församling.

Stora Sköndals kyrka har slätputsade och avfärgade murar i vitt, sockel av svarta skifferplattor och brant tak klätt med tjärade träspån. Kyrkan har drag av en traditionell landsortskyrka med klassisk klockstapel.

Klockstapeln, som reser sig bredvid invigdes året därpå. Den är rödmålad med stående locklistpanel. Taket täcks av tjärade träspån och på toppen vänder sig smidestuppen efter vinden. Klockstapeln har två klockor.

Vapenhuset är riktat mot söder. Därifrån kommer man in i kyrkan som har ett rektangulärt huvudskepp orienterat i öst-västlig riktning. En korsarm är riktad mot norr.

Innertaket i huvudskeppet är av rödmålat trä och är format som ett klöverblad. Golvet är belagt med stortegel som lackats.

Koret har ett lägre tunnvalv. Där hänger ett triumfkrucifix med den segrande Kristus. Själva Kristusbilden är skuren 1939 i Oberammergau, Tyskland, av konstsmidaren Georg Johan Lang medan korset med evangelistsymbolerna Markus, Lukas, Matteus och Johannes, är utfört av dåvarande slöjdläraren på Stora Sköndal, Samuel Lindholm.

Altarskåpet är målat av konstnären Gunnar Torhamn.

Ljuskrona, dopfunt, ambo, altare, knäfall och kredensbord (sidobord) från 2006 är utformade av arkitekt Göran Jansson och utförda i oljat körsbärsträ.

Dopskålen, i driven mässing, är formgiven av Hakon Ahlberg. Skålen har en relief föreställande en duva som är en symbol för den helige Ande. Den tidigare dopfunten är huggen i grå granit av mästaren C J Sundberg, Strömstad. Den dopfunten står nu i sakristian.

I koret finns ett runt glasfönster målat 1956 av kyrkomålaren Gunnar Torhamn. Det föreställer Jesus som botar en man vid Betesdadammen. Intensivt ljusa och starka färger är en del av Gunnar Torhamns kännetecken.

En stor renovering av kyrkan genomfördes 1961, efter ritningar av arkitekt Tor Boije. På Tacksägelsedagen samma år invigdes den nya läktarorgeln. Orgeln är byggd av Grönlunds Orgelbyggeri och har 27 stämmor. Kororgeln, som har fyra stämmor, invigdes den 5 mars 1998. Den är byggd av Ålems Orgelverkstad AB, Sune Fondell.

Gunnar Torhamn har också formgivit korets ljuslampetter av koppar. De framställer Jesu liknelse om de fyra sädesåkrarna.

År 1993 invigdes det nya församlingshemmet som ligger i direkt anslutning till kyrkan. BLP Arkitekter/S-O Larsson svarade för ritningarna till nybygget. S-O Larsson var elev till kyrkans arkitekt Hakon Ahlberg. Urvalet av konsten till församlingshemmet har gjorts av professor Nils G Stenqvist.

I den stora församlingssalen, Skönstavikssalen med 4 meter i takhöjd, finns ett stort glasfönster av Nils G Stenqvist kallat ”Jord, luft, hav, himmel”. Fönstret är utfört 1992 på Ringströms glasmästeri i Stockholm i blyglasteknik. Stommen i bilden utgörs av en kraftig spiral – galaxens och snäckans form. I centrum lyser solen. Allt rör sig kring den livgivande kraften. Denna symboliserar Kristus som är ljuset. Fisken i bildens underkant är också en bild för Kristus. Namnet Ichthys på grekiska betyder fisk. Det är också de första bokstäverna i uttrycket: Iesous Christos Theou (H)Yios Soter (Jesus Kristus Guds Son, Frälsaren).

Textavsnitt och bilder är hämtade från den helt nya kyrkobroschyren "Stora Sköndals kyrka - med utsikt över Drevviken" 2016.