Så är det ett nytt år och vi ser vid denna tid ofta både bakåt på det som varit och framåt till det nya, det vi inte kan veta så mycket om ännu. De sista två åren har varit präglade av mycket ovisshet och jag tror sällan vi har fått leva i så mycket flexibilitet och förändringar och utan att veta hur det ska bli och hur morgondagen ser ut. Vi har blivit påminda om att livet både är skört och ger mycket kraft. Det har medfört att vi ibland blivit mer tacksamma för det vi har och uppskattar mer vardagliga ting, såsom att kunna mötas över en kopp kaffe, att lyssna på musik, att möta nära och kära, att ta en promenad med hunden.
För några år sedan var jag med några kollegor i Skottland, närmare bestämt i ett kloster IONA. En av de saker som berörde mig var att i den keltiska kristendomen talar man om ”tunnaställen” ställen där hinnan mellan det jordiska och himmelska blir särskilt genomskinligt. På dessa ställen blir det för ett ögonblick tydligt att man kan ana det heliga, det andliga, mitt i det vardagliga och vanliga.
På samma sätt tänker jag att det finns ”tunn tid” – särskilda tillfällen då vi befinner oss i gränslandet mellan det förflutna och framtiden. Då kan tillvaron liksom öppna sig för oss och vi påminns om att något helt nytt kan hända. Nyårstiden pekar på helighet mitt i förändring, på verklighetens föränderlighet, på att livet, liksom den gudomliga kärleken skänks oss på nytt varje morgon.
Vid nyår ger vi ibland nyårslöften och ofta är de förknippade med krav på oss själva. Det finns så att säga något kravfyllt och prestationsfyllt i dessa löften, det handlar om vad jag kan lova och hålla. Vid kyrkans nyår, i kyrkoårets rytm, både Första Advent och Nyårsdagen handlar det om löften jag får ta emot,
löften som du och jag kan bli burna av och som ger oss kraft att leva våra liv, både i framtidstro och ovisshet. Den gudomliga omsorgen och kärleken vill ge oss tro, hopp och kärlek varje dag.
Psalm 817, Med hjärtats tillit
1. Med hjärtats tillit att Guds goda makter
beskyddande och trofast kring oss står
vill vi tillsammans leva dessa dagar
och tacksamt ta emot den tid vi får.
2. I goda makters underbara omsorg
vi väntar lugnt vadhelst oss möter här.
Gud är hos oss var afton och var morgon,
Guds kärlek genom varje dag oss bär.
/Anette Westergren Järnkrantz
kyrkoherde