Rinkaby kyrka

Redan vid den tiden fanns denna kyrka i byn. Kyrkan är ursprungligen uppförd i romansk stil, och byggd av tegel, kanske så tidigt som i slutet av 1100-talet. Troligare är det nog att den uppförts under förra hälften av 1200-talet. Vid den senaste restaureringen 2003 framkom målningar på både norra och södra väggen i långskeppet, målade nästan direkt på teglet, som möjligtvis kan dateras till 1200-talet. Några målningsfragment är idag synliga för besökaren, bland annat intill det astronomiska uret och ännu tydligare bakom väggen mot sakristian. Där kan man bland annat skymta några ansikten.
Rinkaby kyrka har aldrig haft något torn. Klockstapeln har varit fristående och enligt ägomätningskarta från 1751-1753 stod klockstapeln på östra delen av kyrkogården.  På en karta från 1845 som uppvisar situationen efter laga skifte framgår det att klockstapeln är borta. Av detta kan man dra slutsatsen att takryttaren på kyrkan måste ha tillkommit någon gång mellan 1753 och 1832.

Miljö
Kyrkan ligger i en gammal kulturbygd som består av låglänt sandmark öster om Hammarsjön. Av tidigare kartor framgår det att kyrkan låg i södra delen av kyrkbyn. Socknens västra del utgörs av de sanka strandängarna mot Hammarsjön som är unika för sin biotopiska karaktär.

Betydelse
Ortnamnet Rinkaby är en sammanfogning av två delar, nämligen rink och by. Rink är troligen en pluralform som ursprungligen har haft betydelsen 'stridbar man' eller 'krigare'. Det senare ledet -by är bildat av verbet bo som i dess äldre former betyder bruka jord. I gammaldanskt språkbruk har ordet by haft betydelsen 'samling av gårdar'. Det är troligt att detta kan vara den ursprungliga betydelsen. Många ortnamn som innehåller –by härstammar från vikingatiden. Kanske kan Rinkaby vara äldre än vikingatid, eventuellt från folkvandringstid då ord med förleden –rink  faller ur bruk.

Kyrkan
Kyrkorummet
Vid tiden när kyrkan byggdes nådde munkväsendet nordöstra Skåne och deras fattigdomsideal kom att prägla även kyrkobyggandet. Den ursprungliga kyrkan uppfördes i enkel stil med ett långhus och ett kor. Långhuset sträckte sig endast två valvkappor från koret. Under senare år har kyrkan byggts till mot väster. Troligtvis byggdes kyrkan med platt tak både över koret och långskeppet. Ett fönster i koret har en tydlig senromansk prägel.
Så såg kyrkan ut under de första dryga 200 åren.

Kyrkmålningarna
Under årtiondena efter 1450 blev det modernt att byta ut de gamla trätaken mot tegelvalv. Så skedde också i Rinkaby kyrka. Som på många andra platser i nordöstra Skåne gavs den uppgiften åt en grupp hantverkare och målaremästare som vi idag kallar Vittskövlegruppen. Kanske hade de sin verksamhet förlagd till Åhus.
De målningar du idag kan se i korets och i långskeppets tak härstammar alltså från 1400-talets mitt. I de främre valvkapporna beskrivs syndafallsberättelsen. Adam äter av äpplet som ges honom av ormen i Evas gestalt. Dessutom beskrivs utdrivandet ur lustgården. I de bortre valvkapporna beskrivs ordet om hur människorna skall äta sitt bröd i sitt anletes svett. Yttersta domen har också en framträdande plats i målningarna. Bilderna är från det medeltida arbetslivet. Man har diskuterat om Vittskövlegruppen använt sig av tyska träsnitt som förlagor eller ej. Troligtvis tedde sig vardagens arbetsliv rätt enahanda, antingen det var i Skåne eller Nordtyskland. Korväggarna smyckades med målningar av de saliga och de fördömda.
Någon gång, troligen under 1600- eller 1700-talet överkalkades målningarna i kyrkan. Vid renoveringen 1928 återupptäckte man dessa och tog då fram dem. Som tidigare nämnts upptäckte man vid den senaste renoveringen 2003 att det under 1400-talsmålmningarna fanns rester av målningar nästan direkt på teglet. Dessa är ytterst fragmentariska men några exempel är bevarade för dagens kyrkobesökare.

Dopfunten
Det kanske äldsta föremålet i vår kyrka är dopfunten. Den är huggen i sandsten och har en höjd på 770 mm. Den är huggen omkring år 1200 och anses härstamma från den så kallade Vitabygruppen.

Krucifix
Vid gudstjänsterna i vår kyrka står ett krucifix på altaret. Förmodligen är detta det förnämsta inventariet i vår kyrka. Det är ett romanskt triumfkrucifix. Det är tillverkat av brons och framställer Kristus som konung. Han bär en krona och har fina kläder. Dateringen är lite osäker, men den kan härröra från 800-talet. Om du kommer till kyrkan när det inte är gudstjänst finns krucifixet på en bild i det södra vapenhuset.
På valvbågen mot koret hänger det andra krucifixet av gotisk karaktär. Det är den lidande Kristus vi ser. Troligen är krucifixet tillverkat i någon sydskandinavisk verkstad någon gång under de första årtiondena på 1500-talet.

Altartavlan
Altartavlan föreställer Kristus under passionshistorien och enligt uppgift skall den vara målad av Eric Gelliers 1695.
Efter freden i Roskilde 1658, då Skåne införlivades med Sverige, påbörjades ett intensivt försvenskningsarbete. Det syns i vår kyrka av att altaruppsatsen är krönt med Carl XI:s namnchiffer.

Predikstolen
Predikstolen är också den ett sent 1600-talsarbete, som kom att belysa den betydelse reformationen kom att innebära för gudstjänsten, där predikan kom att få en mer central plats. Och inskriften på den är ett bevis för detta där vi kan läsa: Saliga de som höra Guds ord och gömma det. En lite ovanlig detalj är den sittbänk som finns på stolen. Prästen kunde sitta när han predikade. Det kan kanske vara ett tecken på att predikningarna var längre i gamla tider. Över predikstolen hänger en baldakin, och under den svävar en duva som symbol för den helige Ande. På predikstolens framsida kan vi se de olika evangelisterna med varsin bok uppslagen. Dessutom är de olika evangelistsymbolerna avbildade.

Psalmnummertavlan.
Enligt uppgift skall psalmnummertavlan vara en gåva från Carl XV. Prästen i Gustav Adolf lär ha haft en del umgänge med Bäckaskogs slott där kungen ofta befann sig. När kungen dog skall psalmnummertavlan ha behängts med ett sorgeflor.

Orgeln
Orgelfasaden är från 1904. Alla piporna i fasaden är stumma. Orgeln byggdes av Magnusson i Göteborg och hade från början 462 pipor. 1980 ombyggdes och renoverades orgeln av orgelbyggare Gunnar Carlsson, Borlänge, och utökades till 594 pipor. Vid kyrkans invändiga restaurering 2003 blev även orgeln renoverad. Som kuriosa kan noteras att enligt uppgift lär den ha ett av de minsta spelborden i vårt land.

Bänkuppsatsen
Vid restaureringen på 1950-talet ersattes de gamla kyrkbänkarna med de som finns här idag.

Astronomiska uret på söderväggen
Uret konstruerades, byggdes och skänktes 1953 av fd elektrikern Sven Nilsson.Det är byggt enligt den medeltida uppfattningen att världsalltet har jorden som centrum omkring vilken solen och månen och planeterna rör sig. Tavlans linjesystem är i sin helhet en projicerad bild av himmelsgloben som är överförd på ett plan. Tavlans tre visare betecknar solen, månen och stjärnorna, som vi ser rör sig kring urtavlans centrumpunkt på samma tider som solen, månen och stjärnorna rör sig kring jorden.
För ytterligare beskrivning av uret hänvisas till den tryckta beskrivningen över Rinkaby kyrka 1250-1982.

Södra vapenhuset

Tavla
Här finns en tavla från den 24 november 1697 som berättar om de förnämsta dygderna.

Skamstock
Fram till 1841 hade prästen skyldighet att för vissa förseelser döma till skamstocksstraff. I södra vapenhuset finns en skamstock bevarad. Stocken har runda fotledsstora hål. Den är delbar och försedd med en låsanordning. Straffet verkställdes i samband med gudstjänst i kyrkan.

Gravsten
Här i vapenhuset finns också en gravsten bevarad. Den har tidigare legat i koret framför altaret. Gravstenen är från 1662 och den har sin speciella historia.

Beskrivningen är hämtad ur broschyren om Rinkaby kyrka. För att läsa den i sin helhet finns den i kyrkan.