Redan 2005 började Byarums pastorat prata om en förbättrad användning och flexibilitet i Byarums kyrka. Den praktiska funktionen som gudstjänstlokal var ifrågasatt eftersom det djupa koret upplevdes alltför avlägset bänkkvarteren. Från flera av tvärskeppens sittplatser gick det inte ens att se vad som hände framme vid altaret.
– Man upplevde att det blev en ganska dålig kontakt mellan prästen och församlingen, berättar kyrkogårdsföreståndare Lars Andersson.
Han har haft olika roller i pastoratet i 31 år och har märkt hur både kyrkan och verksamheten har förändrats med tiden.
– Det är inte riktigt samma typer av gudstjänster i dag. Vi har nischade temagudstjänster och musikgudstjänster, och det förväntas en större delaktighet i sammankomsterna nu än förr. Ett flexibelt kyrkorum ska kunna anpassas och kännas rätt för just det aktuella tillfället, men utan att vi gör avkall på liturgin eller på kyrkornas rika symbolspråk.
Och det sista har varit viktigt i den tillbyggnad och renovering av Byarums kyrka som skulle äga rum under 2018. Att bevara det gamla samtidigt som kyrkobyggnaden och kyrkorummet förnyades och anpassades efter dagens förväntningar.
Redan 2005 godkände Länsstyrelsen att tillfälligt ta bort ett antal av de främre bänkraderna och några år senare beslutade man även att sätta in ett flyttbart centralaltare som kunde ta prästen närmre församlingen. Den nya rymden vid koret permanenterades så småningom, och beslut togs även om att ta bort ytterligare några bänkrader. Men det fanns fortfarande saker att göra. En generell upprustning behövdes och behovet av ett pentry, toalett och samlingsrum hade dessutom väckt tankar om att bygga nytt, bygga in eller kanske bygga till. Men hur gör man det i en skyddad kyrka som en gång i tiden faktiskt har varit ett kloster?
– Nyckeln för oss var dels att tidigt inleda en dialog med länsstyrelsen och länsmuseet, där vi gemensamt kom vi fram till att bäst lösning var att bygga till en ny del till kyrkan. Dels att vi behöll och bevarade det gamla, och inte stympade det befintliga kyrkorummet på något vis. Även om man befinner sig i tillbyggnaden är man kvar i den gamla kyrkan, säger Lars Andersson och fortsätter:
– Tittar man på kyrkans ritning ovanifrån ser man att kyrkan har förändrats många gånger under alla århundraden, med tillbyggnader av kor, korsarmar, sakristian och tornet i olika tidsepoker. Med den nya förändringen skulle vi bidra med 2010-talets tillbyggnad och på så vis fortsätta låta kyrkan vara en levande byggnad.
Förutom att det tillkommit bekvämligheter som toalett och pentry bidrar det nya rummet till en utökad användning av hela kyrkan. Mindre barngrupper kan nu samlas avskilt, möten kan hållas och rummet har även lånats ut till föreningar som velat ha sina träffar där.
Genom hela projektet var samarbete och samråd en nyckel. Såväl med stiftet, länsstyrelsen och museet som med församlingsmedlemmarna. Genom en blogg uppdaterades kontinuerligt vad som gjordes och de boende i närområdet bjöds in att hjälpa till med enklare uppgifter.
– Det har gjort att bygden känner en stolthet över sin kyrka, och det ger ringar på vattnet. Det ger en ökad tillgänglighet till kyrkorummet. Fler människor söker sig hit och vill bli bekanta med sitt kyrkorum, säger Lars Andersson.