Kinneveds kyrka – Kyrkorna berättar

I filmen visar Rune Lennartsson Kinneveds kyrka och berättar om både exteriör och interiör. 

Syns inte filmen här ovanför? Du kan också se den på https://youtu.be/Rp2vGMvKcnE 

Kinneveds kyrka

Den medeltida kyrkan i Kinneved finns bevarad eftersom ett annat kyrkbygge inte blev verklighet.

Kinneveds kyrka är församlingskyrka i Kinneveds församling. Den är från 1100-talet och att den till stor del är bevarad i sitt ursprungliga skick beror på att ett annat kyrkbygge inte blev av. Det fanns en plan på att bygga en ny kyrka tillsammans med församlingen i Vårkumla. Den nya gemensamma kyrkan skulle då ersätta de två äldre. Men vårkumlaborna ville inte genomföra planen, vilket resulterade i att de båda äldre kyrkorna fick finnas kvar.

År 1820 förlängdes istället Kinneveds kyrka och en del andra förändringar gjordes, vilket gör att den mer liknar kyrkor från den tiden. Men murarna runt koret och längs den främre delen av långskeppet är från den ursprungliga romanska absidkyrkan. 

Vissa spår av de äldsta delarna av kyrkan finns särskilt väl synliga. Ett exempel är korportalen som finns på den södra väggen av koret, precis framför triumfbågen och därför inte synlig från bänkarna i kyrkorummet. Korportalen var en ytterdörr som användes av prästen under den katolska perioden. Kyrkorummet var då avdelat med ett skrank vid triumfbågen. Framför det vistades prästen, och församlingen fanns i långskeppet. För att prästen skulle kunna komma in direkt till koret hade han alltså en egen ingång – korportalen. I de flesta andra kyrkor är liknande portar igensatta, vilket gör att Kinneveds kyrka utmärker sig.

En annan synlig rest från den ursprungliga 1100-talskyrkan är de karaktäristiska lämningarna efter de gamla ingångarna, en på varje sida av kyrkans långskepp. De visar gränsen mellan den medeltida kyrkan och utbyggnaden från 1820. Inne i kyrkan finns det vackra läktarbröstet kvar. När kyrkan förlängdes flyttades läktaren och bröstet bevarades.

En person som har haft en viktig roll i att dokumentera historien runt Kinneveds kyrka är prosten Jonas Öjebom som var verksam i församlingen i mitten av 1700-talet. Prosten Öjebom nedtecknade berättelser och detaljer om kyrkan och församlingen, vilket gör att vi idag kan veta mycket som annars hade gått förlorat. I sakristian hänger Jonas Öjeboms porträtt intill ett motsvarande porträtt på hans hustru Anna Elisabeth Hellstadia. Det sägs att platsen för porträttet är vald så att Öjebom från sitt porträtt kan se rakt ut på sin egen grav, vilken är belägen strax utan för ytterdörren på sakristians norra sida.

Än idag används kyrkan av den gudstjänstfirande församlingen. I kyrkan och i det fina församlingshemmet, som ligger alldeles utanför kyrkogårdsmuren, anordnas regelbundet en mängd aktiviteter, inte minst i samband med den återkommande sommarveckan i Kinneved.