Det förenade kunagriket
Tronskiftena blev problematiska som i så många andra monarkier. Det första kungadömet varade en mycket kort tid i folkets historia. Det bestod under tre kungar, Saul, David och Salomo, från ungefär 1050 till ungefär 930 f. Kr.
Efter Sauls död bröt ett inbördeskrig ut som varade i två år. Både David och Ish-Boshet, Sauls son, gjorde anspråk på tronen. David avgick med segern. När Salomos son Rehabeam besteg tronen efter sin fars död splittrades riket genast i två delar. Det ena behöll namnet Israel medan det andra riket kallades Juda.
Alla kungarna i Juda rike var av Davids ätt. Kungarna i Israel var däremot från olika familjer, och ingen av dem var av Davids ätt. Alla bibelcitat är Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet
Det delade kungariket
De tolv stammarna förblev bara förenade under tre kungar: Saul, David och Salomo. Under den fjärde kungen, Rehabeam, splittrades riket till följd av oenighet om beskattning och militärtjänstgöring.
Jerusalem var huvudstad i Juda rike i söder och Samaria var huvudstad i Israels rike i norr. Detta delade riket bestod i ungefär 200 år, från ca 930 f Kr till dess Nordriket utplånades av det assyriska riket och dess sista kungahus tvingades i exil omkring år 722 f Kr. Sydriket bestod längre men krossades av babylonierna omkring år 586 f Kr.